Finlands skogscentral rekommenderar kalhuggning på ön Gullkrona i Nagu, vilket har väckt förvirring.
Saara Kankaanrinta, som äger ön tillsammans med sin man Ilkka Herlin, konstaterar till Turun Sanomat att skogsvårdsanvisningen är orimlig. Kalhuggning passar inte in i det känsliga skärgårdslandskapet och rekommendationen kommer inte att följas.
– Det handlar om en ovanligt frodig 80–100-årig skärgårdsskog. Kalhuggning skulle förstöra landskapet och innebära en total katastrof för öns ekosystem och havsnatur, säger Saara Kankaanrinta till Yle Turku.
Rekommendationen om Gullkrona finns i Skogscentralens webbtjänst Metsään.fi, som är en rådgivningskanal för privata skogsägare. I tjänsten kan man granska uppgifter om sin egen skog samt förslag på skogsvårdsarbeten och en lämplig tidpunkt för dem.
Skogscentralens servicechef för skogsdata, Jussi Lappalainen, vill inte kommentera Gullkrona som enskilt fall.
Han understryker att Skogscentralen samlar in information med hjälp av fjärranalys, såsom flygfotografering, och att man utifrån det producerar skogsdata för den privata skogsägaren. För naturskyddsområden ges inga rekommendationer för skogsvård.
– Kalhuggning rekommenderas ur en skogsekonomisk synvinkel när skogen blir tillräckligt gammal och trädens tillväxtförmåga börjar avta. Efter det skapar man ett nytt plantbestånd på området. Skogscentralens skogsvårdsrekommendationer förpliktar ändå inte skogsägare att vidta några åtgärder.
Lappalainen medger att kalhuggning låter som en drastisk åtgärd med tanke på skärgårdsnaturen.
– Det är något vi säkert måste fundera på inom Skogscentralen framöver, det vill säga om naturvärden kan tas bättre i beaktande i hur vi producerar information, säger Jussi Lappalainen.
– Förhoppningsvis försvinner kalhuggningen och ersätts av andra sätt att sköta skog, såsom kontinuerlig beståndsvård och naturskydd, betonar Saara Kankaanrinta.
Artikeln är en översättning av Yle Turkus artikel TS: Metsäkeskus suosittelee avohakkuuta Gullkronan saareen – ”Kieltämättä raju toimenpide saaristoluonnon kannalta”. Artikeln översattes av Maria Lammassaari.