– När jag var på gatan undvek alla mig, ingen satte sig bredvid på tåget. Många användare är väldigt snälla, trevliga människor. De borde ges en möjlighet, säger 44-åriga Lauri.
Han är en av dem som varje vecka besöker föreningen Tukikohta ry:s samlingslokal i Helsingfors. Där får han mat, kaffe och hjälp med myndighetskontakt och problem i vardagslivet. Personalen kan också hjälpa klienter att komma i kontakt med avvänjningsvården.
Lauri har fått substitutionsvård för sitt beroende i många år. Han bor i ett stött boende, men har i början av året för första gången fått en egen lägenhet. Nu hoppas han på att komma ut i arbetslivet.
En annan användare vi träffar är Olavi. Han är femtio år och har fått substitutionsvård i tio år. Han säger att den vård som erbjöds då var enormt mycket bättre än idag.
– Nu erbjuder man två veckors avvänjning, det är inte värt någonting. Det är mera bara avgiftning, säger Olavi.
Lauri håller med och säger att det borde vara möjligt att få vård genast.
– En person som missbrukar kan nödvändigtvis inte vänta i två månader, säger Lauri.
Lauri och Olavi heter egentligen något annat och är anonyma på grund av stigmat som droganvändning medför.
Mat och mössor till personer som missbrukar
– Döda människor kan inte rehabiliteras, säger Juha-Pekka Pääskysaari.
Med det menar Pääskysaari att vård för personer med ett missbruksproblem måste finnas tillgänglig på kort varsel.
Han är servicehandledare på föreningen Tukikohta och jobbar med att söka upp personer med missbrukarproblem i Helsingfors och erbjuda dem stöd och hjälp.
När Pääskysaari åker iväg för att träffa droganvändare har han en fullpackad ryggsäck på ryggen. Den innehåller mössor, handskar, strumpor och mellanmål, men också rena sprutor och en första hjälpen -förpackning.
Utöver det här har han också drogtest med sig. Det är inte för att testa vad användare har tagit för droger, utan ett sätt för användare att testa om deras droger innehåller fentanyl eller alfa-PVP.
Se när Juha-Pekka Pääskysaari pratar om alfa-PVP:n som spridit sig i Finland:
För tillfället är det största problemet på gatan just drogen alfa-PVP. Den är en mycket beroendeframkallande, syntetisk drog.
Vården är en vecka bort – en evighet på gatan
Finland har en tvivelaktig förstaplats för narkotikarelaterade dödsfall bland unga i Europa. Även om statistiken för 2024 ser bättre ut än för det dystra 2023 dör alltför många till följd av narkotikaförgiftning i vårt land.
Anne Puonti som är ansvarig för verksamheten vid Tukikohtas samlingsutrymme i Böle i Helsingfors säger också att vården ska ges i rätt tid.
Hör Anne Puonti berätta om vad som behövs för att personer med beroendeproblem ska få vård:
– Finland behöver en mer human narkotikapolitik och vi behöver förstå att det behövs mera pengar till rehabilitering och vård av personer som missbrukar, säger Anne Puonti.
THL vill avkriminalisera användning av narkotika
Det har inte skett några stora förändringar i Finlands narkotikalagstiftning på länge. Nyligen har två förslag varit uppe till diskussion i riksdagen. Ett medborgarinitiativ om att legalisera cannabis fick nyligen ett nej från lagutskottet och ett initiativ om att införa övervakade injiceringsrum röstades ner i riksdagen.
Sent på måndag kväll, den 12 januari, nådde ett medborgarinitiativ om att reformera missbrukarvården de nödvändiga 50 000 stödförklaringar för att ärendet ska gå vidare till riksdagen.
Sanna Kailanto, som är specialsakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), säger att politikernas beslut ger en signal om att den här regeringen inte vill ändra på narkotikalagstiftningen.
THL:s linje är att all droganvändning ska avkriminaliseras. THL baserar sin ståndpunkt på att personer med missbrukarproblem kunde ha lättare att söka vård om rädslan för straff inte fanns. Det skulle också minska på stigmat kring droganvändning.
Det finns en stor skillnad mellan en avkriminalisering och en legalisering av narkotika. En legalisering gör det möjligt att sälja, köpa, odla och använda narkotika helt lagligt. En avkriminalisering betyder däremot oftast bara att själva användandet av droger inte leder till straff.
– Vi vill att man ska närma sig ett missbruk som en sjukdom istället för att bemöta personer som missbrukar som kriminella, säger Sanna Kailanto.
Låsa in eller hjälpa?
Bland beslutsfattarna går åsikterna om THL:s avkriminaliseringslinje isär. Sannfinländarna är helt emot det och vill hellre se en ännu striktare narkotikapolitik.
Riksdagsledamot Anne Rintamäki (Sannf) har en bakgrund som polis och ställer sig väldigt kritisk till THL:s rekommendation. Hon förespråkar istället något som liknar tvångsvård för personer med beroendeproblem.
I Finland är självbestämmanderätten hög och att införa tvångsvård för personer som missbrukar skulle kräva omfattande lagändringar.
– Jag tycker att våra grundläggande rättigheter har gått alldeles överstyr, säger Rintamäki.
Det största oppositionspartiet SDP vill inte heller avkriminalisera droganvändning. Istället vill partiet fokusera på vården och ta i med hårdhandskarna mot narkotikabrottsligheten.
SDP:s partisekreterare Mikkel Näkkäläjärvi säger att polisen behöver ha effektiva verktyg för att ingripa mot försäljning, innehav och störande beteende som orsakas av droger.
– Om vi ser på internationella erfarenheter har en avkriminalisering inte avskaffat den kriminella marknaden, säger Näkkäläjärvi.
SFP:s rusmedelspolitiska program från 2024 lyfter vikten av vård till personer som har ett missbruksproblem, men nämner ingen avkriminalisering av droganvändning.
Partiet fokuserar på förebyggande arbete, medel till forskning, substitutionsbehandling och att tackla organiserad brottslighet.
De Gröna och Vänsterförbundet är de enda partierna som vill avkriminalisera droganvändning. De här partierna lyfter också frågan om tillräcklig vård, men framhåller att forskning visar att en avkriminalisering av användning minskar narkotikadödligheten.
”Människan kommer alltid vilja bli påtänd”
På flera ställen i Europa har man gått in för en mer liberal syn på droganvändning.
Portugal valde att avkriminalisera alla droger för över 20 år sedan. Istället för att straffa användare satsade man stora summor på drogförebyggande vård och avvänjning. I början var resultaten goda, statistiken visade färre hiv-smittor och dödsfall relaterade till narkotika.
Men efter den ekonomiska krisen i slutet av 00-talet skar Portugal ner i vården för personer som har missbruksproblem. Det sägs vara en av orsakerna till att de narkotikarelaterade dödsfallen igen har ökat.
Kanada valde att legalisera cannabis 2018. Det här har lett till att allt fler kanadensare regelbundet använder cannabis. I en rapport från 2023 konstateras att speciellt unga människors cannabisanvändning har ökat.
Resultaten från Portugal och Kanada väcker frågan: är det verkligen vettigt att inte klassa droganvändning som ett brott?
Juha-Pekka Pääskysaari tycker att diskussionen om huruvida avkriminalisering ökar användningen missar en större poäng. Han säger att de som använder narkotika inte bryr sig om ifall drogerna är lagliga eller olagliga.
– Cannabisanvändningen ökar överallt. Det är ett globalt fenomen. Människan har alltid velat bli påtänd och kommer fortfarande att vilja bli det, säger Pääskysaari.