Arto Hokkanen har jobbat dag och natt, året runt, med att rehabilitera fåglar men också igelkottar och ekorrar som råkat illa ut. På lördagen fick han pris för sitt mångåriga arbete med att driva fågelskyddshemmet i Pyttis.
Det är Helsingfors djurskyddsförening (Hesy), som tilldelat honom Topeliuspriset för djurskyddsarbete. I fjol prisades djurskyddshemmet Saparomäki i Borgå.
Priset är namngett efter föreningens grundare, författaren och djurvännen Zacharias Topelius. Själva priset är en kopia av ett hedersdiplom som ursprungligen undertecknats av Topelius.
– Det känns bra att uppmärksammas för ett långvarigt arbete, säger Hokkanen.
Han berättar att arbetet ändrat en del under de 27 åren som fågelskyddshemmet funnits till. I början skötte man 150–200 fåglar varje år, nu har antalet ökat till över 400 fåglar.
– Det är fler sjöfåglar än tidigare, särskilt sångsvanarna har ökat mycket, säger Hokkanen.
Han tror det beror på att sångsvanarna helt enkelt ökat rejält i antal sedan arten fridlystes. Därför finns det också fler som behöver hjälp.
Samtidigt sköter fågelskyddshemmet betydligt färre berguvar än tidigare.
– De har minskat i antal, förmodligen för att de har svårare att hitta föda, säger Hokkanen.
Han tror en orsak till det är att avstjälpningsplatserna sköts bättre nuförtiden, så de fungerar inte längre som gnagarbuffé för berguvarna.
Fågelinfluensan begränsar också arbetet då man inte kan riskera att föra in smittan på fågelskyddshemmet. Efter de första fallen 2006 har smittade fåglar upptäckts här och där med jämna mellanrum.
– För några veckor sedan hittades tolv döda sångsvanar i Vederlax. Det betyder att vi inte alls kan ta emot sjöfåglar just nu, säger Hokkanen.
Annars är det just sjöfåglar som är de vanligaste klienterna den här tiden på året. Det handlar oftast om fåglar som borde ha flyttat till varmare breddgrader men som av en eller annan orsak inte gjort det.
Femtio fjädriga invånare
Hokkanen beskriver början av vintern som en lugn tid, men det betyder inte att inhägnaderna står tomma. För tillfället bor omkring 50 fåglar på fågelskyddshemmet i Pyttis.
– Det är ett tjugotal svanar, ett tiotal gäss och resten är andra fåglar, säger Hokkanen.
När en fågel råkar illa ut ligger skulden ofta hos människan. Fåglar flyger mot fönster, trasslar in sig i plastskräp och fiskelinor eller störs av mänsklig aktivitet. Samtidigt lider de av att miljöförändringen ändrar på deras habitat.
Målet är alltid att släppa fåglarna fria då de rehabiliterats, men fåglar, som av någon orsak är eller blir tama, får stanna.
För tillfället har fågelhemmet två anställda, Hokkanen och en annan.
– Det skulle behövas åtminstone en halvdagsanställd till för att vi ska kunna fira semestrar och hålla lediga dagar, säger Hokkanen.
De pengarnas saknas just nu. Fågelskyddshemmet ansöker om och får årligen ett statsbidrag som varierar i storlek. I år var summan 51 000 euro men vad den blir 2026 klarnar först i början av året.
Verksamheten baserar sig till stor del på frivilligarbete och donationer från både privatpersoner och företag.
Hokkanen vill tacka alla dem som gör det möjligt att fortsätta verksamheten, men önskar mer hjälp från statens håll.