STRASBOURG EU-kommissionen rekommenderar officiellt att Finland sätts under ett så kallat underskottsförfarande. Åtgärden rekommenderas eftersom Finlands offentliga underskott tydligt överskrider EU:s gränsvärde på tre procent.
Enligt kommissionens höstprognos ligger Finlands underskott på 4,5 procent av bnp i år. Underskottet väntas sjunka till 4,0 procent nästa år.
Finland har tidigare undvikit underskottsförfarandet genom att hänvisa till behovet av försvarsinvesteringar på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Men enligt kommissionen kan det nuvarande underskottet inte längre helt förklaras av ökade försvarsutgifter.
I praktiken innebär förfarandet att Finland måste utarbeta en plan för att balansera de offentliga finanserna.
Kommissionen kommer att ge detaljerade rekommendationer i slutet av december om hur och inom vilken tidsram underskottet bör korrigeras.
Dombrovskis: Vi erkänner Finlands svåra situation
EU-kommissionens verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis säger till Svenska Yle att kommissionen är medveten om Finlands svåra situation.
– Vi erkänner naturligtvis den annorlunda situation som Finland befinner sig i, de geopolitiska risker landet står inför, den stängda gränsen mot Ryssland som påverkar ekonomin negativt, och behovet av att snabbt öka försvarsutgifterna, säger Dombrovskis.
Samtidigt konstaterar han att Finlands budgetunderskott inte kan förklaras helt med ökade försvarsutgifter.
– Därför drar vi slutsatsen att det är motiverat att öppna ett förfarande vid alltför stora underskott i detta fall. Men samtidigt kommer vi att ta hänsyn till Finlands svåra situation när vi fastställer korrigerande åtgärder, tillägger han.
Finland pekar på skattebortfall
Finland motiverar årets underskott med lägre skatteintäkter än förväntat och en revidering av de förväntade inkomstökningarna från pensionsfondernas tillgångar.
Finland framhäver också att man i september 2025 presenterat åtgärder på cirka en miljard euro som syftar till att minska ökningen av statsskulden och att vissa av åtgärder kommer att ge effekt redan 2026.
Detta kommer utöver de korrigerande åtgärder på nio miljarder euro som genomförts sedan 2023.
Finland framhåller också att arbetslöshetsförsäkringsavgiften kommer att höjas i början av 2026, vilket stärker den offentliga ekonomins ställning med 0,5 miljarder euro.
Det formella beslutet om att inleda förfarandet fattas i januari vid EU-ländernas finansministrars möte.
Finland är inte ensamt i övervakningsklassen. Redan nio länder omfattas av underskottsförfarandet: Österrike, Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovakien och Rumänien. Flera av dessa länder har större underskott än Finland.
Senast Finland var föremål för underskottsförfarandet var 2010, i efterdyningarna av finanskrisen.
Geopolitiken överskuggar EU:s ekonomi
Svenska Yle frågade Valdis Dombrovskis hur det kommer sig att endast ett fåtal länder har ett överskott i sina offentliga finanser, medan en merpart av länderna dras med budgetunderskott och stora skulder.
– Det beror på den komplicerade externa ekonomiska kontexten, geopolitiska konflikter och handelns fragmentering, svarar Dombrovskis.
Han påpekar att det också återspeglar strukturella svårigheter i EU:s ekonomi och enorma finansieringsbehov, inklusive behovet av att öka försvarsutgifterna.
– Vi har därför gett medlemsländerna möjlighet till ytterligare finanspolitisk flexibilitet för att öka försvarsutgifterna genom den så kallade nationella undantagsklausulen.
Finland använder också denna klausul, men det leder oundvikligen till högre underskott och skuldkvoter, fortsätter Dombrovskis.