BRYSSEL Finland tvingas till stramare ekonomiska tyglar då EU-ländernas finansministrar senare i dag väntas klubba
EU-kommissionen väntas på tisdag rekommendera att Finland hamnar i det som kallas för EU:s obsklass.
Officiellt handlar det om EU:s förfarande för alltför stora budgetunderskott. Det innebär att större uppmärksamhet riktas mot hur Finland hanterar sina offentliga finanser.
Beslutet kan ses som en knäpp på näsan för Finland, som i internationella sammanhang profilerat sig som en förespråkare av budgetdisciplin.
Finland behöver ändå inte stå ensam i skamvrån: många andra länder har också prickats av kommissionen för sina stora budgetunderskott.
Vi har i fem punkter listat vad det handlar om och vilka konsekvenser kommissionens beslut väntas få för Finland.
1. När EU drar i handbromsen
EU:s stabilitets- och tillväxtpakt utgår från att samtliga EU-länder ska hålla ordning på sin ekonomi.
Grundprincipen är att det offentliga underskottet inte får vara större än 3 procent och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp (bruttonationalprodukten eller värdet av allt som produceras i ett land under ett år).
Om ett land bryter mot reglerna, alltså spenderar för mycket i förhållande till sina inkomster, drar EU i handbromsen.
Det första steget är en utredning om ett underskottsförfarande, alltså ett slags ekonomiskt övervakningsprogram som syftar till att balansera statsfinanserna.
Ett stort antal EU-länder har utsatts för underskottsförfarandet och nu väntas också Finland listas bland de länder som har för stora underskott. Senast det hände var år 2010 i sviterna av finanskrisen.
EU-kommissionen luckrade temporärt upp reglerna för statsskuld och budgetunderskott på grund av coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, för att möjliggöra nödvändiga investeringar.
Tidigare lyckades Finland undvika obsklassen med hänvisning till behovet att investera i försvaret.
– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid Finansministeriet till Svenska Yle.
2. Läxan: Få rätsida på statsfinanserna
När ett land hamnar i underskottsförfarandet får det i praktiken en läxa av EU: Att göra upp en plan för hur ekonomin ska komma tillbaka på rätt spår och hålla fast vid planen tills underskottet når en acceptabel nivå.
Medlemsländerna kan till stor del själva definiera hur finanserna ska stabiliseras. Tidtabellen för justeringarna varierar beroende på hur stort budgetunderskottet är.
Frankrike, som har ett budgetunderskott på drygt fem procent, har exempelvis tid på sig till 2029 att få ned underskottet till under tre procent.
– Alla har olika korrigeringsvägar och olika år för när underskottet ska vara korrigerat, förklarar Marketta Henriksson vid Finansministeriet.
EU följer utvecklingen noggrant och kan kräva ytterligare åtgärder om resultaten uteblir.
Ett medlemsland som helt ignorerar reglerna riskerar i teorin böter, en möjlighet som dock aldrig har utnyttjats sedan reglerna infördes 1997.
3. Ingen panik – men nu krävs verkstad
Att Finland hamnat under lupp är egentligen ingen överraskning för någon, menar Henriksson. Hon ser därför inte heller någon större risk för negativa marknadsreaktioner av att Finland hamnar i underskottsförfarandet.
– Själva processen är inte överraskande, marknaderna har säkert redan räknat in att det här kommer att ske vid någon tidpunkt.
Mer alarmerande vore enligt henne om Finland inte följer de rekommendationer kommissionen väntas komma med i slutet av december.
– Det skulle med säkerhet börja väcka uppmärksamhet och frågor om varför det är så.
Underskottsförfarandet föranleder med andra ord inga panikreaktioner eller jättelika nya nedskärningar i Finland. Men det sätter press på politikerna att få ned underskottet inom en given tidsram.
4. Inte ensam i skamvrån
Finland är långt ifrån ensamt om att hamna i skamvrån för höga budgetunderskott. Sammanlagt omfattas nio länder av underskottsförfarandet just nu: Österrike, Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovakien och Rumänien.
Flera av länderna har betydligt större underskott än Finland. Italien sticker ut med ett underskott på hela 7,4 procent av bnp, medan Frankrike ligger på 5,5 procent.
Det här kan jämföras med Finlands offentliga underskott som väntas landa på 4,5 procent i år, enligt kommissionens höstprognos, som publicerades på måndagen.
Rumänien har varit under förfarandet länge, eftersom landet haft återkommande svårigheter att få ordning på statsfinanserna. Landet har fått sin korrigeringsplan reviderad flera gånger när resultaten uteblivit.
Italien har i sin tur fått en korrigeringsplan som innebär att underskottet måste ner under tre procent senast 2026.
Enligt Marketta Henriksson är det ändå möjligt att Italien får bukt med underskottet redan före utsatt tid.
5. Besked i januari
EU-kommissionen ger på tisdag en rekommendation om vilka länder som borde omfattas av underskottsförfarandet. Finland finns med allra största sannolikhet med på listan över prickade länder.
Det dröjer ändå till slutet av december innan kommissionen kommer med sina detaljerade rekommendationer för hur och när underskottet ska justeras.
Det formella beslutet om att inleda underskottsförfarandet fattas av EU-ländernas finansministrar i januari. Besluten i ministerrådet brukar i regel vara i linje med kommissionens förslag.
Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden, säger att Finland efter ministerrådets beslut i januari måste följa de rekommendationer som EU pekat ut och hålla sig till dem tills underskottet kommer ner under tre procent.