Just nu kan du se två spännande kometer på himlen.
En härstammar från vårt eget solsystem, men den andra är en interstellär besökare från en helt annan stjärna.
Kometer är solsystemets frusna budbärare, och de har bidragit till, eller förstört, vår planet sedan starten.
Men vad är egentligen en komet? Är det bara en smutsig snöboll, eller något mer?
Vi berättar i 6 punkter allt du behöver veta om kometer.
1. Vem dödade egentligen dinosaurierna?
Vi vet att en himlakropp slog ner i Mexiko för 66 miljoner år sedan och utplånade dinosaurierna. Smällen skapade den enorma Chicxulub-kratern.
Den rådande uppfattningen är att det var en asteroid – en stor rymdsten.
Men på senare år har vissa forskare föreslagit att det kan ha varit en komet.
Skillnaden handlar om fart:
- Asteroider från det inre solsystemet är tunga, men långsammare. De rör sig vanligtvis i 12–20 kilometer per sekund.
- Kometer från solsystemets utkanter är naturens fartdårar. De kan dundra in i över 70 kilometer per sekunden.
Eftersom smällen blir kraftigare ju högre farten är, behöver en komet inte vara särskilt stor för att orsaka total katastrof.
En mindre, supersnabb isboll kan göra lika mycket skada som en gigantisk sten. Trots det pekar bevisen i marken, förekomsten av ämnet iridium i lagren från nedslaget, fortfarande på att det var en asteroid som gjorde jobbet den här gången.
2. Komet versus asteroid – vad är skillnaden?
Det är lätt att blanda ihop kometer och asteroider, men tänk så här:
Asteroider är torra, döda klumpar av sten och metall. De håller mestadels till i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter där de kretsar runt solen som tysta, mörka projektiler. De saknar svansar och har stabila banor.
Kometer är isiga kroppar från solsystemets allra yttersta, kallaste bakgård. När någon störning får dem att falla in mot solen börjar isen koka och förångas. Det skapar en lysande atmosfär, koma, och den berömda svansen.
Kuriosa: Svansen är inte en ”fartrand”. Den pekar inte bakåt i färdriktningen, utan bort från solen. Det är solvinden som blåser bort gas och damm från kometen oberoende av kometens färdriktning.
3. Gäster som stannar – och de som bara hälsar på
Kometer delas grovt in i två kategorier utgående från deras ursprung, omloppstid och egenskaper.
- De kortperiodiska: De härstammar främst från Kuiperbältet eller området utanför Neptunus som kallas ”scattered disc”. De här kometernas omloppstid runt solen är under 200 år och de är också mera slitna till sitt utseende, påverkade av Jupiters dragningskraft.
- De långperiodiska: De kommer från Oorts kometmoln, som omger vårt solsystem. Deras omloppstid är väldigt lång, mellan tusen och en miljon år, och de är snabba och ljusa.
- Aktuellt just nu: Kometen C/2025 A6 (Lemmon) som vi kan se på himlen nu är en sådan här långväga gäst. Dess omloppstid runt solen är på omkring 1 350 år.
4. Besök från andra solar
De flesta kometer består av solsystemets eget material, men ibland dyker något mycket mer exotiskt upp: interstellära kometer och asteroider.
Det är himlakroppar som inte hör hemma här. De har bildats runt andra stjärnor och kastats ut i rymden under våldsamma kosmiska krockar.
De har färdats i miljoner eller miljarder år genom tomheten innan de råkade hamna hos oss.
Hittills har vi bara sett tre sådana interstellära objekt:
- ʻOumuamua (2017): Troligen en asteroid, utan svans.
- 2I/Borisov (2019): Den första säkra kometen från ett annat system.
- 3I/Atlas (2025): Besöker oss just nu.
3I/Atlas passerade solen i oktober och gör sin närmaste passage av jorden i december (cirka 270 miljoner kilometer bort).
Du som har ett teleskop kan se den i stjärnbilden Jungfrun strax före gryningen.
5. Kan kometer ha skapat haven och livet?
Den unga jorden var het och torr. Så var kommer allt havsvatten ifrån?
En teori är att jorden bombarderades av kometer som innehåller både vattenis och organiska molekyler.
Problemet är att många kometer har en annan isotopsignatur än jordens havsvatten. Men vissa kometer från Kuiperbältet matchar bättre, och det är möjligt att flera källor bidrog samtidigt – inklusive vattenrika asteroider.
När du tittar på en komet ser du alltså råmaterialet till våra hav, våra floder – och dig själv. De bär på vatten och organiska molekyler, livets byggstenar.
6. Du och jag är kometernas barn
En komet är inte bara ett ljusfenomen. Det är en rest från när solsystemet föddes, en tidskapsel och ibland en flykting från en annan sol.
Den kan vara både förklaring till massutdöenden och livets uppkomst.
Så nästa gång du dricker ett glas vatten, skänk rymden en tanke. Du kanske just svalde en gnutta smält komet.