STRASBOURG Det som länge varit en farhåga blir i dag verklighet: EU-kommissionen rekommenderar att Finland sätts under särskild ekonomisk övervakning.
På byråkratspråk kallas det ”underskottsförfarande”. I praktiken betyder det att Finland flyttas ner till EU:s ekonomiska obsklass och måste ta fram en plan för att sanera statsfinanserna.
Beslutet är en tydlig signal om att den finländska finanspolitiken nu granskas med nya, strängare ögon.
Bland våra finländska EU-parlamentariker råder delade meningar om vad problemen beror på och hur vi ska vända den ekonomiska trenden.
En smäll för Finlands trovärdighet
Socialdemokraten Eero Heinäluoma ser underskottsförfarandet som ett bakslag för Finlands rykte som förespråkare för sunda statsfinanser.
– Finlands ställning som ett föregångsland för god ekonomisk hushållning i EU är nu hotad. Vi riskerar att ses som ett problemland bland andra.
Enligt honom är beslutet en allvarlig varningssignal om att vår trovärdighet i frågor om ekonomisk stabilitet har försämrats. Även Aura Salla (Saml) befarar att synen på Finland kommer att påverkas.
– Om inte fler anpassningsåtgärder och stora strukturella reformer genomförs är det obsklassen som gäller.
Anna-Maja Henriksson (SFP) ser likaså med oro på utvecklingen och den signal underskottsförfarandet sänder.
– Det är klart att det skadar vår trovärdighet när vi tidigare varit ett föredöme och nu själva behöver EU:s övervakning, säger Henriksson.
Därför halkar Finland efter
När orsakerna till de ekonomiska problemen diskuteras pekar parlamentarikerna på både gamla synder och akuta misstag. Eero Heinäluoma menar att bristande satsningar på tillväxt och sysselsättning är roten till det onda.
– Våra problem handlar till stor del om att vi har försummat åtgärder för tillväxt och sysselsättning. När inkomsterna sviker tvingas vi ständigt till nya nedskärningar, vilket leder till en negativ spiral.
Vänsterförbundets Jussi Saramo riktar ett anklagande finger mot den sittande centerhögerregeringen och nedskärningarna i välfärden och de offentliga investeringarna.
– Finland var tidigare bland de bästa i EU när det gällde de offentliga finanserna, men nu hör vi till de sämsta. Exporten har haft problem och regeringens nedskärningspolitik har lett till massarbetslöshet och minskad efterfrågan på hemmamarknaden.
Centerns Elsi Katainen betonar att ansvaret vilar på fler än bara den nuvarande regeringen:
– Det är viktigt att komma ihåg att den negativa utvecklingen har pågått under flera regeringar. Vi har inte lyckats vända trenden och nu krävs självrannsakan för alla partier.
Det här krävs för att vända trenden
Trots olika politiska färg är parlamentarikerna eniga om en sak: Finland behöver nu både strukturella reformer och satsningar på tillväxt.
Samlingspartiets Salla betonar att vi inte kan sitta och hoppas på att framtida tillväxt löser problemen åt oss.
– Vi kan inte bara lita på tillväxt, vi behöver också anpassningsåtgärder. Det krävs stora strukturella reformer. Vi måste fatta svåra, men nödvändiga beslut.
Anna-Maja Henriksson lyfter fram utbildning som nyckeln till framgång.
– Om något är viktigt för Finland är det en välutbildad arbetskraft. Vi måste satsa på utbildning och skapa framtidstro. Det är så vi bygger konkurrenskraft och trygghet.
Elsi Katainen instämmer i behovet av långsiktighet.
– Nedskärningar räcker inte längre, nu måste vi skapa tillväxt.
Jussi Saramo varnar samtidigt för att ensidiga nedskärningar kan förvärra situationen.
– Vi behöver en politik som stärker sysselsättningen och efterfrågan, inte driver oss djupare in i en nedåtgående spiral.