Snus- och nikotinpåsar ligger tillplattade och fastfrusna i asfalten vid åstranden i Åbo.
Först märker man knappt de små påsarna, men när man väl har sett en påse lägger man fort märke till att det ligger massor av dem utspridda längs med åstranden.
Snus- och nikotinpåsarna är nu det tredje vanligaste skräpet i Aura å och är vanligare än tobaksfimpar i ån. Det visar en kartläggning som miljöorganisationen Håll skärgården ren och Åbo stad gjorde i somras.
– I kartläggningen stötte vi på överraskande mycket nikotin- och snuspåsar. I förhållande till övrigt skräp fanns det mer av dem än vad vi är vana vid att se på stränderna i Finland, säger Kiia Palo som är kommunikatör vid Håll skärgården ren.
I de officiella strandskräpsuppföljningarna i Finland är tobaksfimpar fortfarande det vanligaste skräpet när man ser på stränderna i hela landet.
Palo understryker att det utgående från sommarens kartläggning ännu inte går att dra några större slutsatser om trendbrott i nedskräpningen, men att fynden åtminstone pekar på att användningen av nikotinpåsar har blivit vanligare på bara några år.
Nikotinpåsarna var ett av de vanligaste strandskräpen i Håll skärgården ren rf:s officiella strandskräpsuppföljning redan år 2023, bara några månader efter att försäljningen av nikotinpåsar blev tillåten i Finland.
Resultaten från årets kartläggning kan också tyda på folks brist på kunskap om hurdana skador nedskräpningen orsakar för naturen. Nedskräpning kan ofta var oavsiktligt på grund av bristen på kunskap, säger Palo.
– Folk är kanske inte medvetna om miljöskadorna som nikotinpåsar orsakar, på samma vis som de kanske inte vet hur tobaksfimpar belastar miljön.
Tobaksfimpar och nikotinpåsar innehåller stora mängder nikotin, som är livsfarligt för fiskar och vattenorganismer och giftigt för ekosystem i både söt- och saltvatten. Dessutom innehåller tobaksfimpar och nikotinpåsar plaster som bryts ner till mikroplaster med tiden.
Ny lagstiftning kan få bukt med nikotinpåsarna
För att förebygga och minska nedskräpning av stränder och vattendrag handlar mycket om att upplysa folk och ändra deras attityder om nedskräpning.
– Där tror jag det bästa är att uppmuntra till förändring genom positiv inverkan, i stället för att börja peka finger och beskylla folk för att de gjort fel, säger Kiia Palo.
På sikt behövs det också ny lagstiftning. Enligt Palo finns det redan ljusglimtar när det gäller lagstiftning som ska få bukt med den nedskräpning som orsakas specifikt av nikotinpåsar.
Statsrådet godkände tidigare i november miljöministeriets lagförslag, där det föreslås att tillverkare och importörer av nikotinpåsar från och med 2027 skulle vara skyldiga att ersätta kommunerna för de kostnader som uppstår av att städa upp nikotinpåsar från naturen och för att förebygga nedskräpningen. Lagförslaget går nu till riksdagen för behandling.
Åbo stad utarbetar program för att minska nedskräpningen
Enligt Åbo stad var nedskräpningen vid Aura å väldigt svår under coronapandemin. Nu har det vänt mot det bättre, men nedskräpning är fortfarande ett stort problem, skriver Åbo stads grönområdeschef Mari Helin per e-post till Yle Åboland.
För att försöka få bukt med nedskräpningen har staden sedan några år tillbaka så kallade smarta skräpkorgar, som har större kapacitet då skräpen pressas ihop i skräpkorgen.
Skräpkorgarna har fungerat bra och gjort renhållningen i staden effektivare, skriver Helin.
Staden har också bland annat installerat filter i dagvattenbrunnarna för att minska nedskräpningen av vattendragen.
Helin upplever att det är ett långsamt och utmanande arbete att förändra människors attityder om nedskräpning.
”Vi tror att ökad medvetenhet och miljöfostran kommer att hjälpa mot problemet. Vi håller tillsammans med miljöskyddet på att skapa ett program för att minska nedskräpningen. Men det viktigaste är att varje Åbobo tar ansvar för den egna staden och nedskräpningen här”, skriver Helin per e-post.
Hur tycker du att man kunde minska nedskräpning av stränder och vattendrag? Berätta i kommentarsfältet!