Under fem år har forskarna följt elever från årskurs fyra till åtta för att undersöka hur de mår. Anna Widlund, biträdande professor i specialpedagogik, berättar att även om den allmänna nivån av välmående är hög och majoriteten av eleverna mår bra, syns en långsam negativ trend redan från årskurs fem och sex.
– De flesta mår jättebra. Men vi ser att trenden sakta börjar sjunka, speciellt från årskurs fem till sex.
Mest påtaglig är ökningen av skolutmattning bland flickor. Det börjar ofta redan i sexan – en utveckling som tidigare främst har kopplats till äldre elever.
En mindre men växande grupp
Trots att majoriteten av eleverna mår bra finns det en mindre grupp på cirka 10–15 procent som upplever sämre välmående redan i de lägre årskurserna. Denna grupp växer långsamt med åldern. I de yngre årskurserna finns inga tydliga könsskillnader, men bland äldre elever är flickor överrepresenterade bland dem som mår sämst.
– Det negativa välmåendet klumpas ofta hos en mindre grupp elever, men också den gruppen blir långsamt större.
Bland yngre elever är det ofta de med svårigheter i lärandet som också mår sämre. Hos äldre elever är sambandet mindre tydligt, både högpresterande och elever med lärandesvårigheter kan må dåligt.
– Familjen och föräldrarna spelar en stor roll i välbefinnandet, både barnens och föräldrarnas psykiska hälsa och deras relation har ett tydligt samband, säger Sanna Tuomela, doktorand i hälsovetenskaper och projektkoordinator.
Vasa och Korsholm – inga betydande skillnader
Studien har inte fokuserat direkt på mobilanvändning, men forskarna har sett att mer tid på sociala medier korrelerar med lägre välmående. Orsakssambanden är dock komplexa; det är inte säkert att ökat användande leder till sämre mående.
– Det har på sikt en negativ effekt. Mår du sämre tenderar du att spendera mera tid på sociala medier, säger Widlund.
Forskarna har jämfört data av välmående och ser inga skillnader mellan kommunerna. Samma trender finns även bland finskspråkiga elever.
– Det finns inga medeltalsskillnader mellan eleverna i Vasa och Korsholm. Alla mår lika bra, säger Widlund.
Rekommendationer för skolor och samhället
Under projektet har forskarna tillsammans med skolpersonal testat nya arbetssätt.
– Vi borde utveckla nya arbetssätt för att systematiskt följa upp elevers välmående, säger Tuomela.
Satsningar på familjernas psykiska välbefinnande är också viktiga, även om det ligger utanför skolans direkta ansvar.
Forskarna arbetar aktivt med att sprida resultaten genom seminarier för skolpersonal och föräldrar, vetenskapliga publikationer och lättlästa rapporter riktade till lärare. Målet är att resultaten ska komma till nytta för dem som arbetar nära eleverna.
Överraskande resultat
En av de mest intressanta insikterna är att välmående inte bara är ett individuellt problem, utan att det kan ”klumpa sig” i vissa klasser. Såväl negativa som positiva attityder och känslor kan spridas inom en klass, och lärarnas välmående har en tydlig påverkan på hela klassens välbefinnande.
– Går du i en klass där många mår dåligt kan det prejudicera hela klassen som gruppvälmående. I vår studie hittade vi också en sådan effekt även om de största orsakerna till välmående finns på individuell nivå, säger Tuomela.
Även lärarnas känslor och välmående kan sprida sig vidare till klassen på positivt sätt, visar forskningen.