På onsdag kväll tvingades studentkåren fatta beslut om att sälja sina anrika värdefastigheter i Helsingfors centrum. Nu säljs både Gamla studenthuset, som byggdes av studenterna 1870, och Nya studenthuset som stod färdigt 1910.
Studentkårens fastigheter i centrum har utgjort lejonparten av den förmögenhet som för inte så länge sedan fick studentkåren att framstå som den rikaste i världen.
När studentkåren på 1800-talet köpte tomtmarken låg den i utkanten av staden, och priserna var billiga. Med åren expanderade staden och tomterna kom att höra till Helsingfors absoluta stadscentrum.
Ännu i slutet av 2023 värderades studentkårens egendom till 400 miljoner euro. Nu undviker studentkåren med knapp marginal konkurs. I fortsättningen äger studentkåren bara några restauranger som serverar studentmat, en del av ett kontorshus och stugan där Alexis Kivi dog.
Det kan vara bra att minnas att det inte är dagens studenter som har slösat bort den enorma förmögenheten på supfester.
I själva verket klarade sig studentkåren någorlunda bra så länge den styrdes av nationer och ämnesföreningar.
Men i början av 2010-talet politiserades studentkåren. Representanter för olika politiska partier fick majoritet styrelsen, och de fattade kontroversiella beslut som att till exempel slänga ut studentkörerna ur Gamla Studenthuset.
Manskören Akademiska Sångföreningen hade i tiden samlat ihop en stor mängd pengar till huset genom att konsertera i mindre ensembler runt om i landet.
Bakgrunden till studentkårens beslut var att dess värdefulla fastigheter genererade anmärkningsvärt lite pengar. Studentorganisationerna fick festa i husen för låga ersättningar, och Unicafé-restaurangerna som erbjöd studerandena billiga luncher gick på minus.
Det födde en tanke att Studentkåren borde kunna få bättre vinst från sina fastigheter. Med bättre hyresinkomster hoppades man kunna slopa medlemsavgiften helt och hållet.
Dröm om slopad medlemsavgift
År 2016 skrevs målet ner i studentkårens ägarstrategi för byggnaderna: Studentkårens årsavgift skulle slopas fram till år 2025.
Studentkårens fastighetsbolag Ylva hade en ny dynamisk vd i Antti Kerppola. Han hade 29 år gammal tillträtt år 2015, och nu fick han ett klart mål att sträva mot.
Ett mål som inte kunde uppfyllas om inte Ylva fördubblade eller till och med tredubblade sitt resultat.
Räntorna var låga, turismen till Helsingfors ökade och staden hade för få hotell. Det övertygade studentkåren om att det skulle löna sig att satsa på hotellverksamhet och kontor.
Studentkåren började bygga ett stort kontorskomplex i Hagnäs.
Sedan var Gamla Studenthusets grannfastighet Societetshuset plötsligt till salu. Studentkåren beslöt sig snabbt för att slå till.
Fastigheterna ligger vägg i vägg, och Societetshuset skulle nu tillsammans med delar av Nya studenthuset bli lyxhotellet Grand Hansa.
Man beslöt dessutom att förverkliga en del ideella mål, som att bygga en ny hiss i Nya studenthuset för att göra festlokalerna tillgängliga för personer i rullstol.
Studenttidningen Ylioppilaslehti berättar hur studentkårens avgående styrelse år 2018 skämtade genom att citera filmen Lejonkungen:
”Minns alltid på Brunnsgården: Look, Simba. Everything the light touches is our Kingdom.” (Se Simba, allt som ljuset vidrör är HUS kungadöme)
Underpris
Visserligen fanns det redan kritiker då det begav sig, men inga av de riskscenarier som presenterades motsvarade den dystra verkligheten. Beslutsfattarna upplevde att de bara tog en måttlig risk.
Sedan drabbades projekten av både coronakrisen och Rysslands anfall mot Ukraina. Ylvas omsättning halverades under coronaåren. Distansarbetet minskade behovet av kontor. Räntor och kostnader steg i höjden. Turismen till Helsingfors minskade.
Vinsten täckte inte mera de ökande kostnaderna och ränteutgifterna. Underskotten ökade, och nu har hela korthuset kollapsat.
I efterskott är det svårt att veta om studentkåren skulle ha klarat av att rida ut stormen om den bara skulle ha drabbats av coronakrisen.
Rysslands anfall mot Ukraina fällde slutligen de storstilade projekten.
Ännu under våren lovade studentkåren studenterna att Nya studenthuset inte behöver säljas. Sedan tog bankernas tålamod slut.
Om den köpesumma på 188 miljoner euro som Helsingin Sanomat har rapporterat om stämmer, tvingades Helsingfors Universitets studentkår sälja sin egendom till ett mycket lågt pris.
Intresset för fastigheter i Finland är för tillfället lågt.
I efterskott är det lätt att se att studentkåren inte borde ha lagt alla ägg i samma korg. Fastighetsbranschen har drabbats extra hårt av de senaste årens kriser.
Att både bygga kontor och hotell samtidigt framstår i efterskott som dumdristigt och våghalsigt. Placerare har alltid uppmanats att sprida sina risker. Många har upplevt att studenterna i ungdomligt övermod har tagit för stora risker.
Samtidigt har Ylvas styrelse alltid haft erfarna medlemmar och representanter för pensionsbolag. Studentkårens ekonomiska katastrof är inte enbart ett resultat av unga studenters yrande.
Patrik Schauman följer ekonomiska skeenden för Svenska Yle och studerade vid Helsingfors universitet på 90-talet.
