Den finländska farsens fader – så har han också kallats, nationalskalden Johan Ludvig Runeberg.
Men hans första drama, lustspelet Friaren från landet, blev aldrig någon succé och många av oss har antagligen aldrig hört talas om det.
Nu är det ändå dags för en upprättelse, tycker man på Porvoon Teatteri i Borgå. Teatern, där amatörer samsas med professionella krafter, fyller 30 år i år och har valt att plocka upp den 180 år gamla pjäsen för att fira sitt jubileum.
– Den har aldrig satts upp på en teaterscen på finska tidigare, och trots att den har fallit i glömska är det en bra pjäs, säger Emilia Lehikoinen som är scenograf på Porvoon Teatteri.
Friaren från landet handlar i korthet om en man från landsbygden som kommer till stan för att fria till en borgardotter. Det är upplagt för både komik och missförstånd när hans lantliga manér krockar med de mer sofistikerade koderna i stan.
Enligt Lehikoinen är Maalaiskosija, som pjäsen heter på finska, både komisk och händelserik och även om det handlar om en fars så har karaktärerna också ett djup.
Farsen passade inte in i nationalskaldens CV
J.L. Runeberg skrev sin fars Friaren från landet redan år 1834 och den publicerades i Helsingfors Dagblad som en följetong – anonymt.
När den fick sin teaterpremiär i Borgå år 1845 saknades författarens namn i både förhandsreklam och programblad.
Enligt spekulationerna ville Runeberg själv ha det så och arrangörerna var finkänsliga nog att vara honom till lags.
– Det sägs att Runeberg inte ville att folk skulle veta att det var han som hade skrivit pjäsen eftersom han var så mån om sitt rykte, säger Emilia Lehikoinen.
Vi talar alltså här om en pjäs som har benämnts som en fars, en komedi eller ett lustspel. Något sådant ska inte ha passat in i Runebergs image som stor poet och skald.
Snopet avslöjande
Runeberg lyckades ändå inte hemlighålla att han var upphovsman till den här lilla burlesken. Han blev nämligen avslöjad av en annan samtida storhet, nämligen Zacharias Topelius.
– Topelius skrev i Helsingfors Tidningar att det var Runeberg som hade författat pjäsen. De var ju familjebekanta, så Topelius visste om hur det låg till, berättar Emilia Lehikoinen.
Hur Runeberg reagerade på avslöjandet förtäljer inte historien, men hur det än var med den saken så glömdes hela pjäsen mer eller mindre bort.
På de svenska scenerna har den knappast synts till de senaste hundra åren. På finska sattes den upp som ett radiohörspel år 1962 och som tv-drama på Reklam-TV år 1964 – men på en finsk teaterscen har den alltså aldrig visats tidigare.
Kulturgärning av Porvoon Teatteri
Då Porvoon Teatteri nu sätter upp nationalskaldens första fars, Friaren från landet/Maalaiskosija, 180 år efter den svenskspråkiga urpremiären, kan man alltså tala om en verklig kulturgärning.
– Det är nog en stor grej, säger Emilia Lehikoinen, och kulturellt anmärkningsvärt att ge också en finskspråkig publik möjlighet att ta del av den här pjäsen.
Porvoon Teatteris föreställning har översatts till finska av teaterns ordförande Tuovi Putkonen som dessutom står för regin.
Enligt Lehikoinen har pjäsen hållit väl för tidens tand och har något att ge oss ännu idag.
– Absolut. Här finns karaktären som vill lämna den hektiska staden och flytta ut till landet, och teman som kärlek och pengar. Det här är frågor som är lika aktuella idag som på Runebergs tid.