Fortkörning förekom i ungefär hälften av dödskrockarna i trafiken under åren 2019–2023. Det uppger Institutet för olycksinformation.
Institutet påpekar att hastigheten ofta är för hög även om den är inom hastighetsbegränsningen, om det finns andra riskfaktorer eller omständigheterna förändras.
”Att man följer fartbegränsningarna garanterar inte säkerheten”, säger institutets trafiksäkerhetschef Esa Räty i ett pressmeddelande.
Hastighetsgränsen som står på skylten är den högsta tillåtna hastigheten, inte målet, påpekar han.
Ju högre hastighet, desto mer sannolikt finns där också andra riskfaktorer. Sådana risker kan till exempel vara alkohol, droger, vårdslöshet eller att man inte använder bilbälte.
Olyckor med gamla förare är ofta ödesdigra även om föraren håller sig till hastighetsbegränsningarna.
”Synlig övervakning kan rädda liv”
En stor del av de allvarliga trafikolyckorna orsakas av förare som lider av beroende eller psykiska problem.
”Fortkörning är typiskt en del av en större helhet av riskbeteende. När där också förekommer berusningsmedel, försummelse av bilbälte, äldre fordon eller en krävande trafikmiljö blir följderna ofta allvarliga”, säger Räty.
Nämnderna som undersökt olyckor rekommenderar att polisen sätter in effektivare övervakning av hastigheter och körsätt i och omkring tätorter, speciellt på kvällar och nätter.
”Det behövs manuell övervakning för att ingripa mot fortkörande riskförare. Synlig övervakning kan rädda liv. När polisen möter föraren öga mot öga har de också möjlighet att ingripa mot många andra saker och se över i vilket skick fordonet är”, säger Räty.
Rapporten från Institutet för olycksinformation omfattar 667 dödsolyckor. Där ingår inte sjukdomsattacker, plankorsningsolyckor eller självmord.
Källa: STT