BRYSSEL Miljontals ukrainare befinner sig fortfarande på flykt i Europa, som en direkt följd av Rysslands fullskaliga anfallskrig.
Tack vare EU:s massflyktsdirektiv har de rätt till kollektivt skydd i EU som tryggar grundläggande skydd samt rätt till arbete och studier.
Från och med 2027 upphör det kollektiva skyddet, och ansvaret för ukrainarnas uppehälle övergår till de enskilda medlemsstaterna.
Övergången samordnas av EU:s särskilda sändebud, tidigare migrationskommissionären Ylva Johansson.
– Vi behöver en ordnad övergång till andra uppehållsgrunder för dem som vill stanna. Mitt uppdrag är att hjälpa medlemsländerna med det, säger Johansson till Svenska Yle.
Johansson talar om en laglig brygga mellan det temporära skyddet och mer permanenta lösningar för att ordna ukrainarnas uppehälle i EU.
Johansson samordnar dialogen mellan medlemsländerna för att övergången ska bli så likartad och rättssäker som möjligt.
I praktiken kan ukrainarnas framtid i EU ändå komma att se olika ut efter 2027 beroende på det land de befinner sig i.
– Jag har uppfattat det som att man vill ha en samordnad övergång. Samtidigt håller medlemsländerna ganska hårt på rätten att bestämma om vem som har uppehållstillstånd i deras land och vill behålla det på nationell nivå, säger Johansson.
Massflyktsdirektivet: ett historiskt EU-beslut
Aktiveringen av massflyktsdirektivet efter Rysslands fullskaliga angrepp innebar en historisk vändpunkt för EU:s migrationspolitik då EU för första gången valde att ge kollektivt skydd åt ett helt folk på flykt från ett pågående krig.
Ylva Johansson hade en central roll i processen som migrationskommissionär i Ursula von der Leyens första kommission mellan 2019 och 2024.
Sedan krigsutbrottet har EU-länderna gett tillfälligt skydd till 6,59 miljoner personer som flytt från Ukraina.
Johansson beskriver hur massflyktsdirektivet, till skillnad från det ordinarie asylsystemet, snabbt gav de ukrainska flyktingarna tillgång till arbete, utbildning och sjukvård.
Samtidigt skyddade man EU:s asylsystem från att kollapsa under trycket av miljontals ansökningar.
– Om vi hade haft den vanliga asylprocessen hade systemet proppat igen. Massor med människor hade levt i ovisshet och flyktingar från andra länder hade fått vänta flera år på beslut, förklarar Johansson.
– Genom massflyktsdirektivet bestämde vi på förhand att alla som kom från Ukraina skulle få stanna.
Erfarenheterna av att tillämpa direktivet är i huvudsak positiva; integrationen av ukrainare har gått fort och ukrainarna bidrar i dag på många sätt till sina nya samhällen.
För Ukraina innebär utflyttningen ändå en massiv utmaning.
Ukraina behöver sina medborgare
Under krigsåren har många ukrainare hunnit etablera sig i sina nya länder. De arbetar, studerar och betalar skatt.
I exempelvis Polen stod ukrainarna i fjol för 2,7 procent av landets bnp med en sysselsättningsgrad strax under infödda polackers.
För Ukraina ser ekvationen ändå annorlunda ut. Ukraina behöver människor i arbetsför ålder för återuppbyggnaden av landet.
– Den demografiska situationen är en enorm utmaning eftersom många barn och ungdomar har lämnat för att föräldrarna velat skydda dem, konstaterar Johansson.
– Därför är det viktigt att vi hjälper Ukraina att få tillbaka sina medborgare för att bli en del av återuppbyggnaden, säger Johansson.
Många väljer att stanna
Man måste ändå räkna med att en stor del av dem som lämnat Ukraina föredrar att stanna i EU även om det blir ett slut på kriget, fortsätter Johansson.
Tidigare erfarenheter visar att många som flytt inte vill återvända efter att de rotat sig i ett nytt land.
Johansson uppskattar att hälften av de ukrainska flyktingarna i EU väljer att stanna.
Återvändandet är ändå inte en enkelriktad rörelse, där de som lämnar sina nya länder i EU gör det för gott.
– Jag tror det är viktigt att se att många kommer att växla mellan jobb i ett EU-land och i Ukraina, kanske ett år här, ett år där, och sedan tillbaka igen, säger Johansson.
– Vi kommer att få se mycket rörlighet däremellan och flera som kommer att bidra på olika sätt till Ukrainas återuppbyggnad.
EU-perspektivet som drivkraft
Frågan om ukrainarnas framtid i Europa hänger nära samman med Ukrainas väg mot EU-medlemskap. Johansson menar att EU-perspektivet är en stark drivkraft både för dem som stannar och dem som återvänder.
– Det är viktigt för alla ukrainare och för Ukraina som land. Det håller hoppet och framtidstron vid liv, säger hon.
Hon beskriver hur den ukrainska diasporan blir en bro mellan EU och Ukraina med människor som bär på språk- och kulturkompetens från båda hållen.
De erfarenheterna kan bli viktiga när landet ska återuppbyggas och integreras i den europeiska gemenskapen.
– Jag tror att de ukrainare som finns här kommer att vara en väldigt viktig brygga i Ukrainas integration i EU, säger Johansson.
För att ett storskaligt återvändande ska vara möjligt krävs en fred i Ukraina som säkerställer landets självständighet och avvärjer framtida aggression. När USA drar sig tillbaka från Europa ökar EU:s ansvar.
– Putin får inte vinna. Ukraina slåss inte bara för sin skull, utan också för oss, sammanfattar EU:s sändebud för ukrainare Ylva Johansson.