BRYSSEL Det belgiska motståndet mot EU:s planer på att använda frysta ryska tillgångar som säkerheter för ett rekordstort återuppbyggnadslån till Ukraina kom som en kalldusch för unionens ledare vid gårdagens toppmöte.
Premiärminister Bart De Wever varnar för hårda motåtgärder från Moskva om EU börjar nyttja den ryska centralbankens tillgångar som ligger frysta hos det belgiska finansinstitutet Euroclear.
De Wever sa vid gårdagens toppmöte blankt nej till den föreslagna finansieringslösningen, om EU-länderna inte ger Belgien garantier mot de juridiska och ekonomiska risker som hänger ihop med användningen av den ryska centralbankens tillgångar.
Kritiken kom som ett brev på posten. Franska tidningen Le Monde jämför Belgiens motstånd med Ungern, en notorisk bromskloss i EU-sammanhang. ”Alla utom den mycket ryskvänliga Ungern trodde på en uppgörelse – men Belgien sprängde planen för EU:s ledare”, konstaterar tidningen.
Flera medier beskriver De Wever som en minst lika omedgörlig politiker som Donald Trump, med krav på bindande garantier som riskerar att stjälpa det planerade återuppbyggnadslånet på 140 miljarder euro.
Säkerhet för Ukrainalån
EU-kommissionen insisterar på att tillgångarna förblir intakta, medan experter menar att det invecklade arrangemanget i praktiken innebär att EU lägger beslag på de ryska tillgångarna.
Så är då Belgien verkligen på rätt spår med sina krav på garantier, eller överdriver Belgien riskerna med att ta till den ryska centralbankens tillgångar för att finansiera Ukraina?
– De frysta ryska tillgångarna används egentligen inte direkt, utan fungerar som säkerhet för lån till Ukraina. Förväntningen är att Ryssland ska betala tillbaka genom krigsskadestånd när kriget är över, säger analytikern Philipp Lausberg vid tankesmedjan EPC till Yle.
Han påpekar att idén är komplicerad, men att fördelen är att inga konfiskationer behöver göras så länge Ryssland inte vägrar att betala krigsskadestånd efter en eventuell fredsuppgörelse.
Ryssland kan stämma Belgien
I praktiken innebär arrangemanget ändå att de ryska tillgångarna utnyttjas, fortsätter Lausberg.
Penningstarka aktörer som Kina eller arabländerna kan komma att uppfatta unionen som en mindre trygg plats för sina tillgångar, med konsekvenser för eurons ställning som global reservvaluta.
De juridiska konsekvenserna av att använda den ryska centralbankens tillgångar går heller inte att förbise, menar Lausberg.
– Ryssland skulle nästan säkert stämma Belgien eller Euroclear om planen genomförs med risk för höga rättegångskostnader. Om den belgiska staten förlorar kan de belgiska skattebetalarna tvingas betala stora summor.
Ungern fortsatt osäkert kort i EU:s Rysslandsstrategi
Utöver det belgiska motståndet finns även frågetecken kring Ungerns roll. Analytikern Lausberg menar att också Budapest kan försöka bromsa den framtida finansieringslösningen för Ukraina.
– Ungern har varit emot de flesta direkta åtgärder mot Ryssland ända sedan kriget började, så det finns en möjlighet att de försöker undergräva detta, säger Lausberg.
Samtidigt påminner Lausberg om att premiärminister Viktor Orbán trots en hög offentlig svansföring godkänt de befintliga EU-sanktionerna mot Ryssland.
Lausberg menar att USA kan spela en avgörande roll då det gäller att bryta ned Ungerns motstånd mot det nya stödpaketet för Ukraina.
”Den bästa möjliga lösningen”
Trots riskerna med att tillgripa de frysta ryska tillgångarna ser Lausberg alternativ om EU vill tillgodose Ukrainas akuta penningbehov.
– Det här är den bästa lösningen vi har just nu för ett mycket allvarligt problem. Ukraina håller på att få slut på pengar och behöver enorma summor för att finansiera både försvaret och de statliga funktionerna, säger han.
Lausberg påpekar att stödet till Ukraina minskat och att tiden är knapp.
– USA har dragit ned sitt stöd, IMF:s program löper ut inom ett år och i Europa är viljan att bistå Ukraina svagare, både på grund av politisk trötthet och skuldtyngda medlemsstater, säger Lausberg.
EU-kommissionen försäkrar att arbetet med att frigöra de ryska tillgångarna fortsätter. Man hoppas kunna enas om Ukrainastödet vid EU-ledarnas nästa toppmöte i slutet av december.
Philipp Lausberg intervjuades av Hannele Muilu, EU-korrespondent för Yle Uutiset.