Ärkebiskop Elia, ledare för den ortodoxa kyrkan i Finland, säger att det var omöjligt att fortsätta att anlita prästen Alexander Zanemonets, som anställdes våren 2022 för pastoralt arbete med ukrainska flyktingar i Finland.
Yle Uutiset rapporterade tidigare på fredagen att ortodoxa kyrkan anställde Alexander Zanemonets bara några veckor efter att Ryssland inlett sitt stora anfallskrig mot Ukraina. Anfallet fick ett stort antal ukrainare att fly utomlands, bland annat till Finland.
Zanemonets uppgav sig tala ukrainska och gav sig i vissa sammanhang till och med ut för att vara ukrainare.
Senare framgick det att han inte var vad han verkade: Zanemonets kunskaper i ukrainska var svaga och hans band till Ryssland starkare än man hade trott. Helsingfors ortodoxa församling, som hade anställt prästen, fattade beslutet att kapa banden till honom.
Inom underrättelsevärlden finns det en oro för att Ryssland utnyttjar ortodoxa kyrkor för påverkan i Europa. Skyddspolisen (Skypo) kommenterar inte fallet Zanemonets till Yle, men bekräftar att Ryssland kan utnyttja kyrkosamfund i sitt påverkansarbete.
”Det är välkänt att ryska staten och (ryska) ortodoxa kyrkan har en nära relation och gemensamma mål. Det är möjligt att religiösa samfund kan utnyttjas i statligt påverkansarbete eller till underrättelse”, skriver Skyddspolisen per e-post till Yle Uutiset.
”Det var rätt beslut”
Ärkebiskop Elia betonar i sin tur per e-post till Svenska Yle att det inte bara var ortodoxa församlingen i Helsingfors som drog öronen åt sig i ”det här olyckliga fallet Zanemonets”, utan hela ortodoxa kyrkan i Finland.
”Det var omöjligt att anlita honom och det var rätt beslut”, konstaterar Elia, som vid tidpunkten för Zanemonets anställning var metropolit i Uleåborgs stift. Han valdes till ärkebiskop i november förra året.
Elia uppger att det var feedback från ukrainska ortodoxa kristna i Finland och brist på förtroende för Zanemonets som gjorde att kyrkan slutade samarbeta med honom.
I efterhand beskriver ortodoxa kyrkan anställningen som en felbedömning som gjordes under tidspress.
På en fråga om Skypo varit i kontakt med ortodoxa kyrkan med anledning av fallet Zenemonets konstaterar ärkebiskopen att Skyddspolisen svarar för sin verksamhet.
Ukrainska säkerhetstjänsten rapporteras misstänka över hundra präster inom den Moskvatrogna ortodoxa kyrkan i Ukraina för att arbeta för Ryssland.
Negativ respons från ukrainare i Finland
Marko Patronen är kyrkoherde i Norra Finlands ortodoxa församling. Han säger till Yle Uutiset att Zanemonets svaga kunskaper i ukrainska väckte förundran bland både församlingsbor och flyktingar.
I dag bor och arbetar Alexander Zanomonets i USA och Yle når honom där. Han säger att han flydde till Finland från Ryssland efter krigsutbrottet.
– Jag hade blivit prästvigd i Ukraina bara ett halvår tidigare. Det var inget bra upplägg, säger han.
Prästvigningen fick han i ett stift som hör till Moskvas patriarkat, inte ukrainsk-ortodoxa kyrkan.
– Han lät till en början förstå att han kan ukrainska, men språkkunskaperna var inte så bra som man antog, säger Fredrikshamns biskop Sergei till Yle Uutiset.
Tydligt avståndstagande från anfallskriget
Prästen Alexander Zanemonets inställning till kriget i Ukraina hörde till det som väckte uppmärksamhet i ortodoxa kyrkan i Finland.
”Fader Zanemonets höll på årsdagen av krigsutbrottet i februari 2024 ett tal på ryska i vår katedral i samband med en minnesgudstjänst och den respons vi fick av ukrainarna var endast negativ”, skriver kyrkoherde Marko Patronen till Yle.
Kyrkan har tydligt både under den föregående ärkebiskopen Leo och under Elia fördömt Rysslands aggression mot Ukraina.
”Vi har från första början varit 100 procent emot kriget i Ukraina”, skriver ärkebiskop Elia.
Han konstaterar att han för ett par veckor sedan besökte Ukraina ”för att visa solidaritet”.
”Vi står bakom Ukraina med hela vårt hjärta.”
På en fråga om hur de ukrainska flyktingarnas själavård nu sköts svarar ärkebiskop Elia att kyrkan och församlingarna gör sitt bästa.
Ortodoxa flyktingar i flera generationer
Fader Heikki Huttunen är präst i Helsingfors ortodoxa församling. Han säger till Svenska Yle att många ortodoxa finländares historia har gjort det lätt att sätta sig in i hur det är att vara flykting.
– Finlands ortodoxa kyrka består ju till stor del av av människor vars föräldrar och föräldrars föräldrar kom som flyktingar från Karelen, påpekar han.
Huttunen säger att han är präst för det ryskspråkiga arbetet i Helsingfors och att han i praktiken också koordinerar det ukrainskspråkiga arbetet i huvudstadsregionen – och håller på och lär sig ukrainska.
I dag finns det ett tjugotal ortodoxa präster som kan ryska i Finland. Huttunen bedömer att fem av kyrkans präster klarar av att fira gudstjänst på ukrainska.
– Vi har ingen helt ukrainskspråkig präst för tillfället, säger han.
Den ukrainska prästen som senast verkade i Finland flyttade till ett annat land i somras.
Byter till mor- och farföräldrars språk
Det betyder ändå inte att ukrainskspråkiga ortodoxa i Finland blir utan själavård nu.
– Alla präster som talar ryska kan till viss mån höra bikt på på ukrainska, konstaterar Huttunen, och på den punkten är han alltså åtminstone delvis överens med Alexander Zanemonets.
Huttunen säger att en stor del av de flyktingar som kom till Finland i den första vågen under våren och hösten 2022 kom från östra Ukraina.
– Det betyder att den första gruppen till sitt modersmål var ryskspråkiga och vi kunde hjälpa dem direkt.
Behovet av präster som kan ukrainska har ändå ökat, dels i takt med att det börjat komma flyktingar även från andra delar av Ukraina och dels då familjer byter språk.
Huttunen säger att ukrainare, när kriget nu pågått i flera år, har börjat gå tillbaka till sina far- eller morföräldrars ukrainska.
– Folk med ryska som familjens vardagsspråk har gått över till ukrainska som talspråk och önskar i Finland att få gå på ukrainska gudstjänster och bli bemötta på ukrainska.
Präster besöker mångkulturella församlingar
Ett sätt att möta det här behovet är genom prästbesök, säger Heikki Huttunen.
– Vi har regelbundna besök av präster från Ukraina. De kommer hit för två veckor och hjälper vår kyrka på så många olika ställen som de hinner, säger Huttunen.
Enligt honom förekommer det inga större konflikter mellan språkgrupperna inom ortodoxa kyrkan i Finland.
– Det finns säkert attityder som är konfliktuösa, beroende på vilka nyheter man ser på och så vidare, säger Huttunen.
Enligt honom försöker folk i kyrkan ändå undvika diskussioner och situationer där konflikter konkret kunde blossa upp.
Heikki Huttunen påpekar att ortodoxa kyrkan i Finland har klarat av en stor omställning och blivit mångkulturell.
– Vi var ju nästan uteslutande finskspråkiga, men lite ryskspråkiga i några städer, ända till början av 1990-talet, säger han.
Därefter började människor med ortodox bakgrund från väldigt många olika länder anlända, från före detta Sovjetunionen men också från Balkan, Östafrika och Mellanöstern.
– Alla våra församlingar blev plötsligt mångkulturella. Och jag tycker att det har gått otroligt bra, säger han.
– Till exempel i huvudstadsregionen har vi regelbundna gudstjänster på tio språk.