Många länder tävlar om att knyta kontakter i Ukraina för att få lukrativa avtal när Ukraina ska återuppbyggas efter kriget. Finland har ett bra rykte i Ukraina, men Sverige och Danmark har betydligt fler personer i landet.
Lauri Veijalainen är direktör för EK:s projekt Pro Ukraina. Han återvände från sin senaste resa till Ukraina på fredagen.
I hans möten med företag och myndigheter kom det klart fram att Finland har ett mycket gott rykte i Ukraina.
– De vet att Finland stöder Ukraina, och våra företag ses som en del av det stödet. Våra produkter har rykte om sig att vara av hög kvalitet och finländare betraktas som pålitliga.
Finlands rykte en trumf
Vårt goda rykte kan komma väl till pass när finländska företag försöker höja sin profil i Ukraina.
EK:s projekt Pro Ukraina hjälper finländska företag att utreda vad en större aktivitet i Ukraina skulle kunna ge dem och kräva av dem. Det har hållit på i tre månader. Under den första månaden anslöt sig 30 företag till projektet.
Lauri Veijalainen säger att det lönar sig för företagen att aktivera sig i Ukraina så fort som möjligt.
– Egentligen ligger den optimala tiden redan bakom oss. Sverige har redan nio personer på plats som hjälper deras bolag. USA har fyrtio. Andra länder avancerar snabbt.
För tillfället byggs det redan i Ukraina för 15 miljarder euro trots att ingen kan spå när kriget tar slut.
Kontakterna avgör
Lauri Veijalainen säger att det viktigaste för företag som vill få ett fotfäste i Ukraina är att knyta kontakter.
– Du måste ha kontakter där för att få projekt och komma vidare. Du måste känna dem du samarbetar med och förstå de lokala förhållandena och affärskulturen. De nätverken kan företagen redan börja bygga, men det betyder att de måste åka till Ukraina.
Finland har också många företag som sköter marknaden i Ukraina från Balticum eller Polen.
Valet är förståeligt. Även om Finland geografiskt ligger ganska nära Ukraina tar resorna dit länge på grund av kriget.
Lauri Veijalainens senaste resa till Kiev tog 18 timmar, och returresan tog 23 timmar. En stor del av tiden gick åt till den 800 kilometer långa bilresan från Warszawa till Kiev. Särskilt mycket tid går åt vid gränsen mellan Polen och Ukraina.
Finländska hamburgare i Ukraina
För tillfället är redan över tio finländska bolag aktiva i Ukraina. Lauri Veijalainen räknar upp Peikko som gjuter innertak för byggnader, snabbmatskedjan Hesburger, Konecranes som tillverkar olika typer av lyftkranar, Oriola och Orion i läkemedelsbranschen och Hartwall.
Deras erfarenheter har varit delade. För många bolag är den ukrainska marknaden okänd, och den fungerar på helt andra sätt än den ryska som finländska bolag under tidigare år fick en del erfarenhet av.
Enligt de finländska bolagens erfarenhet är ukrainska bolag ovilliga att ta risker, och korruptionen är fortfarande ett stort problem.
– President Zelenskyj har gjort många bra saker, men korruptionen har pågått så länge att det tar tid att få bukt med den, säger Lauri Veijalainen.
På grund av kriget råder det också brist på arbetskraft i Ukraina. Många män är vid fronten och andra gömmer sig för myndigheterna. En stor del av befolkningen har också flytt Ukraina.
Varför vinstbegär under brinnande krig?
Det kan verka underligt att finländska bolag ska tänka på pengar och avtal medan ukrainarna fortfarande dagligen dör vid fronten och i bombräder.
Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas att Ukraina ska byggas upp av Europeiska bolag. Ukraina hoppas fortfarande kunna bli medlem av EU i framtiden. Därför vill han att Ukraina ska återuppbyggas i enlighet med EU:s regler hellre än enligt kinesiska eller amerikanska metoder.
Zelenskyj vill att Ukraina ska byggas upp bättre än det var före kriget.