Friedrich Merz hade lyckats kringgå den tyska skuldbromsen redan innan han valdes till Tysklands förbundskansler i våras – trots att bromsen är reglerad i grundlagen.
Merz lyckades få igenom grundlagsändringar som krävdes för de enorma satsningarna på infrastruktur och försvar, men bara med stöd från den nuvarande oppositionen.
Hans agerande väckte delvis ett ramaskri, då hans parti Kristdemokraterna ännu under kampanjen inför valet i februari gärna hade talat om vad man kallade ansvarsfull finanspolitik.
Skuldbromsen ville man absolut inte rucka på då. Genast efter valet meddelades ändå om satsningar som kräver låntagning på hundratals miljarder euro – låntagning som nu alltså kom till genom ett undantag.
Processen bekräftar enligt kritikerna det som många av den redan länge har sagt: den tyska skuldbromsen måste avskaffas eller åtminstone omarbetas.
Bidrog till dagens problem
Kritikerna anser att bromsen som infördes år 2009 bidragit till att det under Angela Merkels senare år som kansler satsades på tok för lite på infrastruktur och innovation.
Det är därför den tyska industrin tappar i konkurrenskraft, tyska tåg konstant är försenade och digitaliseringen av landet är på hälft.
Skuldbromsen slår bland annat fast att statens nya skulder inte får överstiga 0,35 procent av BNP per år. Den har bidragit till att minska på den offentliga skulden, som i dag ligger på ungefär 63 procent av BNP.
Samtidigt gynnades Tyskland ändå under 2010-talet av en ekonomisk tillväxt, som hjälpte till att minska på den offentliga skuldens andel.
Där kritikerna ser att skuldbromsen inte är tillräckligt flexibel för att tackla svängningarna i ekonomin, anser förespråkarna att den också fungerar i kristid.
Under coronapandemin och i samband med Ukrainakriget kunde bromsen planenligt tillfälligt sättas ur kraft.
Att bromsen helt konkret styr tysk politik blev klart i november 2023.
Regeringen ledd av Olaf Scholz ville då använda 60 miljarder euro coronakrediter för att finansiera sina klimatåtgärder, men det här arrangemanget stred enligt den tyska författningsdomstolen mot formuleringarna i grundlagen.