Finlands pensionssystem är bland de bästa i världen, visar konsultbolaget Mercers internationella jämförelse.
Läget har dessutom förbättrats. Finlands poäng steg i rankningen, där 52 länder deltog.
Men de andra ländernas poäng steg också, vilket leder till att Finland tappar en placering och ligger nu på åttonde plats.
Nederländerna är i topp, följt av Island, Danmark och Singapore. Sverige är på sjätte plats och går alltså om Finland för första gången.
Ulla-Maj Wideroos, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, beskriver åttondeplatsen som helt okej.
Samtidigt är det utmanande att vara på plats åtta, säger hon. Då inser man att det finns utrymme för förbättring.
– Det är inte så att vi på något sätt är färdiga, säger hon.
Satsa på dem med lägre pensioner
Länderna poängsätts utifrån pensionernas tillräcklighet, pensionssystemets finansiella hållbarhet och förvaltningens tillförlitlighet.
Finland är nummer ett i kategorin som beskriver hur pålitligt och tydligt reglerat pensionssystemet är.
Ett exempel på det är att det i regel är lätt att ansöka om pension. I många andra länder är pensionen uppdelad mellan olika institutioner, och man måste ansöka om varje del för sig.
Det som drar ner Finlands poäng är hur ekonomiskt hållbart pensionssystemet är på lång sikt. Där hamnar vi på 13:e plats.
I kategorin som mäter om pensionerna är tillräckligt höga räcker poängen till en 14:e plats.
Svenska pensionärsförbundet i Finland vill lägga krut på att höja summorna för dem som har de lägsta pensionerna, det vill säga under 1 500 euro i månaden. De som har högre pensioner måste vänta, säger Wideroos.
Unga politiker missnöjda
I början av oktober uttryckte regeringspartiernas ungdomsförbund missnöje över pensionssystemet.
Den gemensamma uppfattningen bland Svensk Ungdom, Centerunga, Samlingspartiets ungdomsförbund och Sannfinländarnas ungdomsförbund är att det inte är rättvist att de som är i arbetslivet nu betalar för att personer som är arbetsföra ska få vara lediga.
Svensk Ungdoms ordförande Dan Cederlöf beskrev då pensionssystemet som en modell där systemet kräver att ”yngre generationer avstår från en fjärdedel av sin lön så att en frisk 70-åring kan bo ensam i en 120 kvadratmeter stor lägenhet i Eira och kalla det sin rättighet”.
Cederlöf tycker det är hög tid att börja fokusera på i vilken kondition personerna som ska gå i pension är i, snarare än att bedöma arbetsförmåga efter ålder.
– När du når en viss ålder så tryggar de som arbetar en specifik levnadsstandard åt dig som baserar sig på den du har haft under din karriär. Men är det det som ska vara meningen med pensionssystemet då vi vet att det sker på bekostnad av yngre generationer? säger Cederlöf.
Cederlöf önskar att systemet vore mer rättvist, ett ord som han har märkt väcker mycket känslor. De som arbetar måste bekosta en del av systemet, och äldre har förväntningar på det som var självklart när förutsättningarna var annorlunda, säger han.
– Det viktigaste är kanske att tänka ännu bredare, hurdant system vi kommer att ha i framtiden.
Ulla-Maj Wideroos skriver under på att pensionsåldern måste höjas. Däremot ifrågasätter hon ungdomsförbundens sätt att tala om dem som är pensionärer i dag.
De flesta pensionärer har det inte bra ställt, konstaterar hon.
Som exempel ger hon kvinnor som har varit föräldralediga och/eller jobbat deltid för att ta hand om familjen. Ofta är det de som har de lägsta pensionerna.
För att kunna få till en nyanserad diskussion när man talar om pensionssystemet måste man särskilja de olika grupperna, säger hon.
– Jag tycker att de unga lite väl hårt drar alla över en kam.
Förutsättningarna behöver bli bättre
Både Wideroos och Cederlöf önskar att förutsättningarna för att stanna i arbetslivet skulle bli bättre.
Det finns åldersdiskriminering riktad både mot personer som är på väg in i arbetslivet och mot dem som närmar sig pension, säger Cederlöf.
Han ger kraven på en högskoleutbildning som ett exempel på där det kan köra ihop sig. Kortkurser och möjlighet att bli anställd trots att man inte har en magisterexamen skulle underlätta, även för äldre som vill byta bransch.
Wideroos tycker att flexibilitet är ett nyckelord. När en äldre person vill fortsätta arbeta måste arbetsplatserna anpassa sig.
– Det är inte så enkelt att man bara höjer pensionsåldern. Det finns andra faktorer som måste bidra till att folk vill stanna längre i arbetslivet.
Ska folk jobba tills de är 80?
Enligt en enkätundersökning från Pensionsskyddscentralen har förtroendet för pensionssystemet försvagats. I synnerhet unga har lågt förtroende.
Ulla-Maj Wideroos tror ändå att Finlands pensionssystem kommer att vara ett av de bästa i världen också i framtiden.
Hon tycker inte att de som just har kommit in i arbetslivet har anledning att oroa sig över att de aldrig kommer att kunna gå i pension.
Ett välfärdsland som Finland skulle inte göra reformer som leder till att folk förlorar rätten till pension, säger hon.
– Hur skulle det samhället se ut? Vad är det man har tänkt sig att de människorna ska leva av? Borde de jobba tills de är 80? Det är inte realistiskt tänkt. Hur stor pensionen är kan man diskutera.
Hur tycker du att ett rättvist pensionssystem skulle se ut? Berätta i kommentarerna!