Trots att Finland länge haft som mål att avskaffa långtidsbostadslösheten växer antalet bostadslösa igen. 3 800 personer står officiellt utan bostad, men mörkertalet är betydligt större.
– Många syns inte i statistiken, säger Peter Ehrström, docent och forskare vid Helsingfors universitet. De anmäler sig inte bostadslösa, de bor kanske hos vänner eller förlitar sig på andra tillfälliga lösningar.
I regeringsprogrammet ingår att långtidsbostadslösheten ska vara eliminerad före år 2027. Ehrström säger att om viljan verkligen fanns, så skulle Finland inte behöva ha en enda bostadslös.
– Det handlar ytterst om fördelningspolitik. Man väljer vad man prioriterar med våra gemensamma resurser. Nu ser vi hårda nedskärningar och stigande levnadskostnader, vilket gör situationen ohållbar för många familjer – särskilt barnfamiljer och ensamstående.
Ehrström påminner också om att välfärdssamhällets skattefinansiering inte bara handlar om att hjälpa andra, utan om att skapa trygghet för alla:
– Med våra skattepengar köper vi samhällsfred. Det är ingen slump att de mest jämlika länderna också är de tryggaste. När vi satsar på att motverka bostadslöshet och fattigdom investerar vi i ett stabilt och fredligt samhälle där våra barn kan växa upp utan rädsla.
Går utvecklingen åt motsatt håll och samhällsklyftorna växer, då ökar också motsättningar och otrygghet.
– I stället för att använda resurser till gemensam välfärd tvingas vi lägga pengar på staket, övervakning och säkerhetsåtgärder. Det är en dyr och destruktiv väg, både ekonomiskt och mänskligt.
De bostadslösas natt ordnas i Vasa huvudbiblioteks Dramasal fredag 17.10 kl. 17–20.30.