Allt fler sjörättsexperter kritiserar den friande domen i fallet med oljetankfartyget Eagle S.
– Tingsrätten var nog inte så insatt i det här ärendet som den borde, säger professor emeritus Peter Wetterstein.
Wetterstein har varit professor i privaträtt vid Åbo Akademi, med sjörättsligt skadeståndsansvar och redares miljöskadeansvar som sitt specialområde. Han anser att Finland bör kunna ingripa mot främmande fartyg vid befogad misstanke om rör- och kabelsabotage.
Efter att Eagle S lämnat Ust-Luga i östra Finska viken släpade fartyget under sex timmar ett av sina ankaren efter sig, i 90 kilometer. Fartyget misstänktes för att med avsikt ha slitit av elkablar och datakablar på havsbotten mellan Finland och Estland.
I augusti började rättegången mot de tre befälen från oljetankern, men Helsingfors tingsrätt slog fast att Finland saknar jurisdiktion, alltså befogenhet, att döma i fallet. Rätten ansåg att händelsen var en navigeringsincident.
Tingsrätten ansåg att handlingarna uppfyllde kriterierna för grovt störande av datakommunikation och grov skadegörelse, men att Finland saknar straffrättslig behörighet eftersom skadorna orsakades ombord på ett utländskt fartyg i Finlands ekonomiska zon.
Domstolen hänvisade till FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) från 1982, där artikel 97 ger flaggstaten – inte kuststaten – jurisdiktion över navigeringsincidenter på det fria havet, inklusive ekonomiska zoner.
Eagle S är registrerat på Cooköarna, som är en populär flaggstat.
Överraskande, och ändå inte
Peter Wetterstein säger att slutresultatet i viss mån var överraskande, men inte helt överraskande ändå. Eftersom incidenten ledde till skadegörelse i Finlands ekonomiska zon måste man beakta de bestämmelser som finns för ekonomiska zoner.
– Utgående från en strikt bokstavstolkning av bestämmelserna i havsrättskonventionen kan man nog förstå ett sådant slutresultat, men man bör också uppmärksamma att Finland i enlighet med folkrätten i den ekonomiska zonen har jurisdiktion med avseende på uppförande och användning av konstgjorda öar, anläggningar och andra konstruktioner.
En bokstavlig tolkning innebär att konventionen tolkas så som den skrivs. En dynamisk tolkning innebär att konventionen tolkas utifrån samhällets aktuella förhållanden, normer, värderingar, och nya teknologier.
Wetterstein menar att havsrättskonventionen behöver en dynamisk tolkning, där ”konstgjorda öar, anläggningar och andra konstruktioner” även skulle omfatta gasrör och kablar.
– Kuststaten har ett starkt intresse av ostörd verksamhet med utlagda undervattensrör och kablar på sin ekonomiska zon. Förutom de ekonomiska intressena kan också eltillförseln, datakommunikationen och mera allmänt kuststatens skyddsbehov och riskberedskap nämnas. Nya cyberhot i form av sabotage och annan skadegörelse bör härvid tas i beaktande.
Paralleller mellan grovt sabotage och grovt sjöröveri
Dagens cyberattacker och hybridstörningar var inte kända då havsrättskonventionen antogs 1982. Peter Wetterstein säger att konventionens texter därför tidvis skulle kräva en dynamisk och anpassande tolkning med hänsyn till den förändrade verkligheten.
Tingsrätten ansåg att man inte kunde tolka det så.
– Den diskussionen borde man ha fört. Kan ett gasrör, en elkabel eller en datakommunikationskabel anses vara en sådan del av kuststatens infrastruktur som skyddas enligt havsrättskonventionen?
Wetterstein påpekar att det handlar om stora skador på infrastrukturen. Det har framställts skadestånd på över 60 miljoner euro för att reparera den infrastruktur som skadats.
Han anser att sådana sabotageåtgärder och uppsåtlig skadegörelse som direkt riktar sig mot en stats säkerhet och underhåll borde kunna åtalas av den kuststaten.
– Inte godkänner ju folkrätten heller piratverksamhet. Det är klart förbjudet. Jag ser ganska starka paralleller mellan uppsåtligt sabotage och uppsåtligt sjöröveri, så att sabotage riktade mot Finland och finska intressen i mån av möjlighet alltid skulle prövas i finsk domstol enligt finsk straffrätt.
Två olika rättsfall ska avgöras
Fallet är ändå inte färdigbehandlat. Åklagarna har meddelat missnöje med tingsrättens dom och kommer att överklaga den till hovrätten.
Det finns också ett annat fall som har med Eagle S att göra. Högsta domstolen har behandlat ett mål om finländska myndigheter hade rätt att belägga fartyget med kvarstad i januari 2025. Lasten bestod av 35 000 ton blyfri bensin och var värd kring 20 miljoner euro.
Fartyget belades med kvarstad av Centralkriminalpolisen på grund av brottsmisstankarna. Också Fingrid och Elisa ville hålla kvar fartyget för att få kabelreparationerna betalda.
Fartygsägaren ansåg att de finska myndigheterna inte hade rätt att ingripa eftersom ett eventuellt brott skett utanför Finlands territorialvatten.
Ärendet ligger sålunda i Högsta domstolen.
