I staden Yinchuan i norra Kina möts du av en vägg av ljud från reklamskyltar och högtalare. Gågatan fylls av folk i alla åldrar som köar för lokala specialiteter från de många serveringarna.
Stämningen är glad och ger ett intryck av en välmående stad.
Bakom den glada ytan döljer sig ändå en sträng politisk kontroll, som bland annat bestämmer hur du kan uttrycka och utöva din religion.
Yinchuan är huvudstad i det, med kinesiska mått mätt, lilla och karga landskapet Ningxia. Det är formellt en autonom region för en muslimsk folkgrupp som heter hui, men i praktiken bestämmer det styrande kommunistpartiet om allt också där.
Av Kinas kring 25 miljoner muslimer utgör huifolket ungefär hälften.
– Hui är en av de 55 etniska minoriteterna som erkänns av partiet. Huifolket talar olika kinesiska dialekter. De har sina egna religiösa traditioner och deras kök är annorlunda än det övriga kinesiska, säger den amerikanska professorn Barry Sautman.
Han är expert på Kinas religiösa minoriteter och har med egna ögon sett hur den muslimska befolkningens syn på islam har genomgått snabba förändringar under de senaste decennierna.
Klädsel blev ett rött skynke
Traditionellt har muslimerna i Kina utövat en tolerant och moderat form av sin religion.
Men plötsligt, för cirka 20 år sedan, började det ändras.
Det blev snabbt vanligt att kvinnor bar svarta plagg som täckte allt utom ögonen, säger experten Barry Sautman.
– Men den klädseln är helt borta från gatorna i dag.
Sautman berättar att det inte heller på landsbygden längre är vanligt bland kvinnor under 50 att bära ens slöja som täcker hår och hals.
Orsaken är att kommunistpartiet har förbjudit heltäckande kläder för kvinnor. Män uppmanas å sin sida aktivt att inte odla långa skägg.
Samtidigt får nya moskéer inte byggas med arabisk design, i vissa städer har myndigheterna till och med rivit ner de gamla minareterna, berättar Sautman.
Utbyte med Saudiarabien spelade nyckelroll
Sautman säger att kommunistpartiet vill se till att en fundamentalistisk form av islam inte slår rot i Kina.
Han berättar att fundamentalistiska läror i ett stadium hade spridit sig så pass mycket att partiet ansåg att det var frågan om en fundamentalistisk infiltrering.
Trenden inleddes på 1990-talet när unga muslimer från Kina började få stipendier för att studera teologi i Saudiarabien och Egypten.
Samtidigt donerade Saudiarabien jättesummor till organisationer som bland annat byggde nya moskéer i muslimska områden i Kina.
– Teologistuderandena sög i sig en fundamentalistisk ideologi. När de återvände till Kina började de sprida ett sådant tankesätt, säger Sautman.
Han konstaterar att de unga predikanternas budskap var radikalt. Det avvek kraftigt från det som traditionellt hade framförts i moskéerna.
Predikanterna uppmanade folk att bryta helt med staten, förklarar Sautman
– De sa åt folk att inte ens registrera sina giftermål eller nyfödda barn.
Uigurerna är i en särställning
Uigurerna, den näst största gruppen muslimer i Kina, bor i huvudsak i det västliga landskapet Xinjiang där de utgör den största folkgruppen.
Under det senaste decenniet har en hel del uigurer ändå flyttat till andra delar av Kina och många lever nu till exempel i Ningxias huvudstad Yinchuan.
I Xinjiang har kommunistpartiet länge anklagats för att hårt förtrycka den uiguriska befolkningen, till och med för folkmord på uigurerna.
En del uigurer vill att Xinjiang blir självständigt och på 2010-talet utförde de då och då mestadels småskaliga attacker mot myndigheterna.
Kommunistpartiet stämplar de uiguriska separatisterna som terrorister. Partiet förknippar dem också med fundamentalistiska inriktningar av islam. Övervakningen av uigurernas religionsutövning är därför särskilt sträng.
– Det kan sägas vara frågan om en bannlysning av en inriktning av islam. Partiet anser att den inriktningen är farlig, förklarar Barry Sautman.
Handel har gynnat muslimerna
Sautman säger att det är ironiskt att fundamentalismen började sprida sig som en följd av Kinas ansträngningar att öka sitt inflytande i Mellanöstern och den övriga muslimska världen.
Den muslimska minoriteten har spelat en viktig roll när det har gällt att skapa handelsrelationer med olika muslimska länder.
– I samma veva uppstod kontakterna mellan muslimerna i Kina och de teologiska universiteten i Saudiarabien och Egypten. Där var undervisningen inriktad på fundamentalistiska former av islam, konstaterar han.
En hel del muslimer i Kina har också tjänat pengar på handeln med den muslimska världen. Handeln har ökat markant under de två senaste decennierna.
– Den muslimska minoriteten deltar fortfarande i hög grad i handeln mellan Kina och olika muslimska länder. Det finns inte längre några religiösa kontakter, utan det är enbart frågan om ett ekonomiskt utbyte, säger Sautman.
Order från högsta ort
Sautman förmodar att kommunistpartiet fortsätter att noggrant övervaka muslimernas religionsutövning ett långt tag framöver.
Presidenten och partiledaren Xi Jinping har nämligen upprepade gånger konstaterat att det är av största vikt att se till att alla religioner inklusive islam är förankrade i Kinas socialistiska verklighet.
– Det enda sättet att upprätthålla en etnisk och social harmoni är att anpassa alla religioner genom att förse dem med kinesiska förtecken, sa Xi i ett tal i september.
Xi framförde ett likadant budskap när han besökte Tibet och Xinjiang tidigare i år och Ningxia i fjol. Budskapet anses i första hand rikta sig mot kristendomen, islam och den tibetanska formen av buddhismen.