BRYSSEL Att Israel och Hamas gått med på en första fas av ett eldupphör i Gaza väcker förhoppningar om att man snart kan se ett slut på det förödande kriget som pågått i två år.
Tidigare korrespondenten och Mellanösternkännaren Paul Taylor manar ändå till försiktigt i ett läge där de stora konfliktlinjerna mellan parterna består.
– Det här är inte ett fredsavtal, utan ett eldupphörsavtal. De långsiktiga relationerna mellan Israel och palestinierna ligger fortfarande på is, säger Taylor som är anknuten till Brysseltankesmedjan European Policy Centre (EPC).
Taylor ser ändå en skillnad i processen jämfört med tidigare försök, särskilt tack vare president Donald Trumps tydliga engagemang.
– Trump har satt ett personligt engagemang bakom processen, och han har faktiskt pressat Netanyahu på ett sätt tidigare amerikanska presidenter inte gjort, säger Taylor.
Att arabländer som Saudiarabien, Qatar och Egypten bjudits in i förhandlingarna har varit avgörande för att få Hamas till bordet.
Samtidigt varnar Taylor för att det fortfarande finns en risk att extremistgrupper försöker sabotera vapenvilan.
– Hamas kontrollerar inte alla vapen i Gaza. Det finns alltid någon som kan avfyra en sista raket eller försöka sabotera processen. Hur parterna reagerar på sådana incidenter blir avgörande, säger han.
”Katastrofal insats av EU”
Där USA och Donald Trump lyckats sätta press på Israel har EU inte lyckats samla sig och formulera en gemensam ståndpunkt om kriget.
Taylor anser att EU framstått som såväl svagt som splittrat sedan Hamas terrorattack mot Israel för två år sedan.
– EU:s insats har varit katastrofal. Vi har inte lyckats tala med en röst när det gäller Israel och Palestina, säger han.
Orsakerna till splitringen är flera, konstaterar Taylor: Tyskland är av historiska skäl starkt pro-israeliskt, medan flera central- och östeuropeiska länder är ideologiskt nära Netanyahus regering.
Andra medlemsländer, som Spanien, har varit mer kritiska till Israels agerande. Det har gjort det omöjligt att enas om gemensamma åtgärder, såsom att frysa delar av de befintliga handelsavtalen med Israel.
– Vår röst har inte burit eftersom vi inte haft någon enad linje, konstaterar Taylor.
Samtidigt har andra kriser, som kriget i Ukraina och relationen till USA, haft högre prioritet på EU:s agenda än Gaza.
Trycket från europeiska länder har ändå inte varit helt förgäves, menar Taylor.
– Symboliska hot, som att utesluta Israel ur Eurovision eller erkännanden av Palestina från Frankrike och Storbritannien, har bidragit till att öka Israels internationella isolering. Det har pressat Netanyahu, säger han.
Vapenvilan öppnar för ny roll för EU
Med ett eldupphörsavtal på plats ser Taylor att EU kan spela en större roll i regionen. USA:s starka engagemang gör det lättare för EU att överkomma den interna splittringen.
– Nu, när vi kan jobba på samma sida som USA, blir det mycket lättare för EU att bidra, särskilt med humanitär hjälp och återuppbyggnad, säger han.
EU har erfarenhet av både humanitärt stöd och återuppbyggnad och har tidigare tränat palestinska poliser samt haft gränsövervakningsuppdrag i Gaza.
– Vi har gjort sådant förut och kan bidra även nu. Vi bör leda från bakgrunden och stödja de arabiska ländernas roll i Gazas återuppbyggnad och administration, säger Taylor.
Han varnar dock för att utmaningarna är långt ifrån lösta och att vapenvilan bara är ett första steg mot fred. Fortsättningen hänger i stor utsträckning på USA:s engagemang.
– President Trump har lagt ner mer och mer konsekvent energi på att få till ett avtal i Gaza än han gjort i Ukraina, där han varit mer ambivalent. Det är avgörande att USA fortsätter hålla uppe trycket här, säger Paul Taylor.
– Trump är dessutom mycket angelägen om att vinna Nobels fredspris. Om han inte får priset i år återstår att se om han fortsätter ansträngningarna eller ger upp. Vi får hoppas att han vill försöka igen nästa år.