De senaste tre åren har två gasrör skadats i Östersjön, samt åtminstone åtta datakablar.
En av de största händelserna skedde kring jul i fjol då oljetankern Eagle S skadade en viktig elkabel mellan Finland och Estland. Helsingfors tingsrätt kunde inte ge någon dom i fallet.
Man kunde tro att alla kabelbrotten skulle få stamnätsbolagen att ge upp sina planer på att bygga mer kritisk infrastruktur längs havsbottnen i Östersjön. I själva verket är det tvärtom.
Det finns långt gångna planer för en ny kabel, Estlink 3, den tredje mellan Finland och Estland. Man har redan ansökt om bygglov för den 120 kilometer långa kabeln som kan stå klar år 2035.
Vi har haft kontakt med stamnätsbolaget Fingrid och den estniska motsvarigheten Elering. Ingen av dem har några planer på att överge miljardprojektet.
Gigantisk plog på havsbottnen
Reigo Kebjas, styrelsemedlem i Elering, betonar att den nya kabeln inte bara är viktig för Estland utan för alla de tre baltiska länderna.
Finland är en mycket större elproducent än Estland, och med den nya kabeln blir överföringskapaciteten så stor att det motsvarar Estlands toppeffekt en kall vinterdag.
När Estlink 3 väl börjar byggas kommer helt nya tekniker att användas. Kabeln kommer att sänkas ned i sedimenten på havsbottnen med hjälp av en tiotals ton tung plog som dras av ett fartyg. Därmed hamnar kabeln minst 1,5 meter under havsbottnen.
Det här är särskilt viktigt mitt ute i Finska viken där all kommersiell trafik från de ryska oljehamnarna går.
– Vi tror att vi kan undvika de flesta släpande ankare på det här sättet, säger Reigo Kebjas.
På det här sättet blir det säkrare när kabeln plöjs ned:
Skador ska repareras snabbare
Den nya kabeln kommer också att vara enklare att reparera. I Estlink 2-kabeln är plus- och minuspolerna inbyggda i samma skal.
Ifall de två polerna i stället byggs separat från varandra, i två skal, kan en pol repareras åt gången. Enligt Reigo Kebjas kan reparationen gå snabbare på det sättet.
– Den infrastruktur vi har i dag är byggd för över tio år sedan. Nu har vi en annan geopolitisk situation som för med sig nya utmaningar.
En tredje teknisk förbättring är att bygga in optisk fiber som kan övervaka vad som sker i och runt elkabeln. Fiberkabeln kan fånga upp akustiska vågor och på det sättet kan man enligt Kebjas höra vad som sker runt kabeln.
– Ingen av åtgärderna betyder att kablarna är hundra procent trygga mot möjliga hot. Men det blir svårare att skada dem.
Estlink 3 planeras nå den estniska kusten norr om kurorten Hapsal. Det här ger geografisk spridning. Estlink 1 ligger nämligen tiotals kilometer österut och kommer upp nära Tallinn medan Estlink 2 – kabeln som Eagle S skadade – kommer upp nära Narva, gränsstaden i öster.
– Det skulle inte vara vettigt att bygga en ny kabel nära de befintliga, konstaterar Reigo Kebjas.
Baltiska länderna behöver vår el
De nordiska länderna har ofta överproduktion av el. I kablarna mellan Finland och Estland går strömmen därför oftast åt ett håll, från Finland till Estland.
– Hela Baltikums elbehov motsvarar en tredjedel av den produktion vi har i Finland. Därför är kablarna söderut inte kritiska för oss, men nog för Baltikum, säger Peter Lund, professor emeritus i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.
De baltiska länderna måste importera ström för att klara sig. Dessutom slutade de i vintras köpa stabiliseringstjänster för sitt elnät från Ryssland.
Kablarna till Finland är därför av större betydelse än någonsin, särskilt för Estland, men också för Lettland och Litauen. De tre länderna är hopkopplade med varandra.
Litauen har för sin del två kopplingar till utlandet, en sjökabel från Sverige (Nord Balt) och en landbaserad koppling till Polen, Lit Pol Link.
Polsk kabel byggs inte till havs
Kopplingen till Polen ska utökas kraftigt med ytterligare en kabel, Harmony Link. Den var tänkt att gå till havs, runt den ryska enklaven Kaliningrad. Men i slutet av 2023 tänkte man om och bestämde att den ska gå landvägen. Den främsta orsaken var de höga kostnaderna till havs.
– I dag ser vi att det var ett bra beslut. För om en dragning på land skadas kan den repareras på några dagar, inte på veckor eller månader som till sjöss, säger Reigo Kebjas på Elering.
Finlands elsystem förstärks
För Finlands del är kabelberoendet desto större västerut och norrut, mot Sverige. Mellan länderna går två undervattenskablar, Fenno-Skan 1 och 2. Den första av dem byggdes på 1980-talet och behöver förnyas senast år 2040.
Just nu pågår slutförandet av arbetet med den nya landkabeln Aurora Line i norr. I slutet av året utökar den kapaciteten till och från Sverige kraftigt.
– Den kommer lämpligt och förbättrar säkerheten i Finland. Att ha mer överföringskapacitet mellan länderna är en bra sak. Att ha den på land är bra i den här nya situationen, säger Peter Lund.
Oklart om Fingrid får ersättning
På försommaren 2025 var reparationen av Estlink 2 klar. Fingrid och Elering stod för kostnaden på 55 miljoner euro. De båda stamnätsbolagen kräver motsvarande summa i ersättning av Eagle S ägare, det Dubai-baserade företaget Caravella LLC-FZ.
Det är en civilrättslig process som är separat från rättegången mot de tre befälen på Eagle S, säger Marina Louhija, chef för juridiska frågor på Fingrid.
– Det är en jättesvår process. Det är inte alls enkelt att hitta det rätta bolaget i Dubai som bär ansvar. Men vi har krävt skadestånd från olika bolag och fortsätter med det för att se om det lyckas, säger hon.