Bilfritt och grönt, med tusentals bostäder vid havet – så här ska nya Ärtholmen se ut

Helsingfors sista obebyggda strandtomt i centrum ska bli en ny stadsdel med badstrand, takterrasser och folkliv. Nu kan den decennielånga visionen bli verklighet.

En illustrationsbild på en ny stadsdel i drönarperspektiv.
En visionsbild över hur Ärtholmen kan komma att se ut i framtiden. På östra sidan planeras exempelvis en strandpark, på sydspeten en småbåtshamn. Bild: Helsingfors stad/Tietoa

I södra Helsingfors, på Ärtholmens östra strand, planeras en helt ny strandpark som ska sträcka sig från Eirastranden. Parken ska få en egen badstrand, platser för näridrott och ett vattensportcenter.

I anslutning till Cafe Birgitta och kombinerade bastun och restaurangen Löyly planeras också en ny gästhamn. I den södra delen av Ärtholmen blir det dessutom en småbåtshamn med service för underhåll och förvaring av båtar.

– Vi har strävat efter att aktivera hela strandlinjen. Förhoppningen är att skapa ett område där man verkligen har tillgång till vattnet, där man kan ta sig i och ur havet, säger Jari Huhtaniemi, ledande arkitekt på Helsingfors stad.

Än så länge så finns inte så mycket på Ärtholmen i södra Helsingfors. Men om några år kan byggandet av tusentals nya bostäder inledas.

Området ska ge plats för ungefär 7 100 nya invånare och 3 000 arbetsplatser. Staden vill bygga mångsidiga och originella bostadskvarter som uppmuntrar till samhörighet.

Planer som dragit ut på tiden

Planerna på att utveckla Ärtholmen har pågått länge och de första spadtagen har låtit vänta på sig i flera år. Redan 2018 godkändes en delgeneralplan för området, som är Helsingfors sista obebyggda stadsdel i centrum.

För ungefär fem år sedan hade planeringen redan kommit långt, men stötte på problem. Våren 2021 godkände stadsfullmäktige en detaljplan som kort därefter förkastades av Högsta förvaltningsdomstolen.

En drönarbild över en stadsdel som snart ska byggas ut. Än så länge är där några bostadshus på södra sidan och ett kryssningsfartyg nere vid vattnet på norra sidan.
Så här såg det ut över Ärtholmen 2024. Bild: Suomen Ilmakuva/Helsingfors stad

HFD ansåg att det krävdes fler utredningar om bland annat trafikarrangemangen och planens inverkan på närområdet. Planerna kritiserades bland annat för att inte tillräckligt beakta tung servicekörning och annan trafik till och från hamnen.

Efter HFD:s beslut har staden fortsatt jobba med detaljplanen för Ärtholmen, som också gäller den södra delen av Eira och det intilliggande vattenområdet.

Den 29 september godkändes det nya förslaget av stadsstyrelsen och i går fattade stadsfullmäktige det slutliga beslutet.

Bilfritt så långt det går

Planen är att göra Ärtholmen så bilfri som möjligt. Trafiken ska i huvudsak bygga på gång, cykling och kollektivtrafik i form av spårvagnar.

Antalet parkeringsplatser begränsas till maximalt 1 900 platser. Bilplatserna ska i huvudsak finnas i parkeringsanläggningar ovan jord, men med i planerna finns också en del boendeparkering under jord.

En illustrationsbild av en innergård i ett högshusområde. Ett par går och håller om varandra och några par leker på ett litet lekområde som finns i mitten av gården.
Små innergårdar planeras mellan bostadshusen. Bild: Helsingfors stad/Tietoa

För att skapa trivsamma torg och gårdsgator ska det också vara möjligt att köra mellan parkeringsplatserna under jord.

– Gatorna mellan bostadshusen ska vara så trygga och trivsamma att barnen verkligen kan spela bollspel där, säger Huhtaniemi.

Tung trafik till västra delen av området ska ledas via Munkholmskajen.

Skeppsgatan kommer att dela upp området i ett bostadsområde på östra sidan och ett arbetsplatsområde på västra sidan. De kommersiella tjänsterna koncentreras till norra delen av stadsdelen

En illustrations bild på en öppen plats, ett torg inne i en stad, omringad av höghus.
Så här kan det se ut vid ett av de bilfria områdena, Sillkungsplatsen. Bild: Helsingfors stad/Tietoa

Dessutom planeras tre helt bilfria öppna torg. En av dem är Sillkungsplatsen som kommer att ligga i den norra delen av området. Där ska de största dagligvaruhandlarna ligga.

– Gatorna är inte längre en förvaringsplats för bilar, utan en plats för liv och rörelse, säger Huhtaniemi.

Gröna tak och gemenskap i de nya kvarteren

De nya bostadskvarteren är planerade för att uppmuntra till ett socialt liv. Husen, som i huvudsak blir sex till åtta våningar höga, får små innergårdar och egna trappor ner till gatorna för att locka ut invånarna.

En illustrationsbild på en stadsdel med många höghus i varierande höjd. Hustaken är takterasser eller gröna tak.
Flera av bostadshusen kommer att få takterasser och gröna tak där invånarna ska kunna vistas. Bild: Helsingfors stad/Tieto

Dessutom får de gröna tak och gemensamma takterrasser för att skapa nya mötesplatser.

– Planen kräver att minst hälften av taken är i invånarnas bruk. Jag tror att det, i kombination med de fina vyerna åt alla håll, verkligen kommer att aktivera invånarna och öka gemenskapen dem emellan, säger Jari Huhtaniemi.

Industriarvet bevaras när nya landmärken växer fram

Ärtholmen ska förnyas samtidigt som områdets historia bevaras. Kulturhistoriskt viktiga byggnader som Fords hus, Munkholmens industrihus och Statens spannmålsförråd bevaras tillsammans med de moderna landmärkena Löyly och Café Birgitta.

En illustrationsbild av en strandpromenad i en stadsdel nära havet.
Hela östra sidan av Ärtholmen ska bli en strandpark för invånare och besökare. Bild: Helsingfors stad/Tietoa

Intill det gamla spannmålsförrådet kommer nya landmärken att resa sig – byggnader på 12-16 våningar.

Samtidigt utvecklas kryssningstrafiken med en moderniserad hamn som kan ta emot tre stora fartyg samtidigt, vilket ska stärka Helsingfors dragningskraft som en destination för kryssningsresor.

Nytt landmärke på sydspetsen?

Förutom bostadskvarter har andra kvarter med annan karaktär planerats in, bland annat reserveras ett kvarter för utbildning, med plats för både skola och daghem.

Söder om det gamla Ford-huset planeras ett idrotts- och motionskvarter, där det kan bli aktuellt med nya ishockeyrinkar.

Allra längst ut på sydspetsen, vid den nya småbåtshamnen, planeras ett kvarter för affärs- och kulturverksamhet.

En illustrationsbild över en betong byggnad intill ett vattendrag, på sydspetsen till en stad.
Den nya detaljplanen möjliggör byggandet av exempelvis ett museum. Här är stadens vision av hur det kunde se ut. Bild: Helsingfors/Tietoa

Visionen är att här ska byggas ett nytt museum eller en annan byggnad för till exempel vattensport som kan bli ett landmärke för hela Ärtholmen.

Men på frågan om vilken detalj i hela planen Jari Huhtaniemi är mest stolt över, väljer han något annat.

– Om jag måste välja en enda sak skulle det vara Touko Laaksonens plats. Att Helsingfors sydligaste spets får ett torg uppkallat efter honom hedrar hans kamp för mänskliga rättigheter och säger något om stadens öppenhet. Det visar att vi planerar för alla, säger han.

Laaksonen är känd för sina Tom of Finland konstverk.

Enligt de preliminära uppskattningarna kan byggandet av Ärtholmen börja år 2028.

Vad är viktigast för dig i ett nytt bostadsområde? Diskutera i kommentarsfältet.