Naturresursinstitutets prognos visar att lantbrukssektorns lönsamhet ökar. Prognosen som STT rapporterar om baserar sig på gårdars produktionsuppgifter och bokslut.
Lönsamheten ser ut att bli klart bättre i år än i fjol. Den genomsnittliga företagarinkomsten för lantbruksproducenter beräknas bli 37 400 euro mot 21 000 euro i fjol.
Den stora bilden visar ändå att det finns fortsatta utmaningar med lönsamheten. I fjol fanns det cirka 17 000 små gårdar som inte nådde upp till en årlig omsättning på 15 000 euro.
I fjol fanns det totalt 43 000 gårdar med produktion i vårt land.
Investeringar, eget foder och mindre gödsel
Att det ändå börjar gå bättre för lantbrukarna beror på flera olika faktorer.
– I bakgrunden finns gynnsamma konjunkturer och ökade skördemängder. Gårdarna har också vidtagit åtgärder i syfte att förbättra lönsamheten och gjort val kring vad man producerar eller sår på åkrarna, säger forskaren Jukka Tauriainen vid Naturresursinstitutet ill STT.
Lantbrukare har förbättrat lönsamheten exempelvis genom att investera i maskiner och apparater, göra justeringar i gödselanvändningen och genom att mata nötboskap med eget gräs och hö i stället för köpt foder.
Det är oftast stora gårdar som har den bästa lönsamheten, men det finns stora variationer gårdar emellan.
Svingårdar kämpar med dyrare foder
Under 2000-talet har antalet lantbruk halverats och storleken på gårdarna samtidigt fördubblats.
– Det pågår en enorm strukturförändring och det påverkar lönsamheten. Stora gårdar är effektivare och mer lönsamma, säger Tauriainen.
Stora uppfödare av fjäderfä och nötkreatur samt stora grönsaksproducenter med växthus har förbättrat sin lönsamhet mest. Som exempel nämns tomatodlingar i Österbotten.
Också potatis- och sockerbetsodlare ser ut att nå bättre lönsamhet i år.
Mjölkgårdarnas lönsamhet är likaså på väg uppåt, men det förutsätter att mjölkpriset hålls på samma nivå som under årets första hälft.
Svinuppfödarna kämpar däremot fortfarande med svag lönsamhet.
– Kostnaderna är nästan lika höga som intäkterna. Producentpriset i år är svagt nedåtgående.
Svinfodret har under årets lopp blivit cirka tre procent dyrare, vilket innebär en betydande tilläggskostnad för uppfödarna.
Producentpriserna för spannmål ser ut att förbli på en lägre nivå än under förra växtsäsongen. Spannmålsskörden beräknas bli 11 procent större än i fjol.