Åbobon Zakaria Sayyad följer hela tiden nyhetsrapporteringen om kriget i Gaza, trots att han inte alltid mår så bra av det.
– Eftersom jag har personlig koppling till Palestina är det tungt att se hur folk lider och det äter upp mig inifrån. Men jag känner att jag måste följa med vad som händer där, säger Sayyad, som har palestinsk pappa och finsk mamma.
Men att allt fler länder nu gått ut och formellt erkänt staten Palestina gör honom väldigt glad.
– Det känns fantastiskt.
Samtidigt tycker han att alla erkännanden också är tragikomiska, eftersom frågan enligt honom inte är så svår.
– För mig har det alltid varit självklart att Palestina är ett land och att palestinierna är ett folk, säger Sayyad.
Att Finland ännu inte har erkänt staten Palestina är både förbryllande och konstigt tycker Sayyad. Att erkänna landet är inte att ge efter för Hamas, menar han.
– Jag skulle vilja se ett fritt och självständigt Palestina. Det mest realistiska alternativet just nu är enligt mig en tvåstatslösning med länderna Israel och Palestina, en modell som betyder att alla palestinier tillåts återvända till sitt hemland och att de inte dödas, säger Sayyad.
Okunskap och ointresse bland finländare
Det som överraskat Zakaria Sayyad är att så många finländare i hans omgivning ändå verkar vara rätt ointresserade av vad som händer med palestinierna i Gaza.
– Jag förstår att folk är upptagna med jobb och familj, men det pågår ett folkmord där.
Sayyad upplever att vi borde vara mer måna om varandra eftersom vi aldrig vet när det är vi själva som råkar ut för lidande eller behöver hjälp.
– Men om du aldrig har upplevt stora motgångar, aldrig blivit ifrågasatt eller behövt känna dig utanför i samhället kanske du inte heller har förutsättningar att riktigt förstå vad som pågår, funderar Sayyad.
Okunskapen bland finländare märks också genom att många inte verkar kunna se skillnad mellan folk i Mellanöstern. Sayyad jämför orden ”européer” och ”araber”.
– Både finländare och greker är européer, men de är ju helt olika etniska folkgrupper. Detsamma gäller för palestinier och till exempel saudier – de kanske talar samma språk och har samma religion, men det är två helt olika folk, säger Sayyad.
