Vi träffar arméns kommendör Pasi Välimäki vid Försvarsmaktens huvudstab som ligger vid Kaserntorget i Helsingfors.
Det råder en särskild energi i korridorerna – nu är det arméns tur att stå i centrum.
Efter att flygvapnet och marinen fått sina stora materieluppdateringar är det marktruppernas tur att rustas, något som klart och tydligt slås fast i Statsrådets senaste försvarsredogörelse.
Trots trycket tar Välimäki sig tid att hälsa välkommen och visar oss runt, på flytande svenska. När själva intervjun börjar vill han ändå byta till finska – han vill vara säker på att förklaringarna om arméns framtid och behov inte lämnar något utrymme för missförstånd.
Arméns önskelista ser annorlunda ut än till exempel flygvapnets eller marinens. Där de andra försvarsgrenarna ofta förknippas med enskilda stora projekt – som F-35-planen i flygvapnet, eller de nya stridsfartygen inom marinen – är arméns upphandlingar betydligt mera mångfacetterade och utspridda.
Välimäki jämför det med ett gigantiskt pussel: här handlar det om att stegvis bygga upp och förnya ett stort antal olika system, allt från soldatens personliga utrustning till tunga vapensystem och avancerad teknik.
Drönare högsta prioritet
En av arméns största prioriteringar just nu är satsningen på obemannade system – drönare. Försvaret planerar omfattande testövningar i Lappland i år för att utvärdera vilka drönare och motmedel som fungerar bäst i det nordiska klimatet och under verkliga fältförhållanden.
Både produkter från inhemsk industri och från allierade länder kommer att granskas.
Generallöjtnant Pasi Välimäki understryker att det inte handlar om att köpa in stora mängder av en viss modell.
Utvecklingen inom drönarteknik går blixtsnabbt, och armén står inför utmaningen att hänga med i svängarna. Att satsa på fel teknik kan snabbt leda till lager fulla av utrustning som riskerar att vara föråldrad när den väl behövs.
Drönarnas roll på slagfältet förknippas ofta med attacker mot stridsfordon och explosioner som sprids på sociala medier. Men användningsområdet är mycket större än så.
– Det krävs ofta betydligt mer för att slå ut ett stridsfordon än vad det ser ut som på ett kort videoklipp, säger Välimäki, som också vill lyfta fram hur drönare kan göra nytta genom att till exempel leverera mediciner och utrustning direkt till fronten.
Modernare soldatutrustning
Högt upp på arméns prioriteringslista står också ny och förbättrad personlig utrustning för soldaterna. Erfarenheterna från kriget i Ukraina har tydligt visat betydelsen av moderna skyddskläder, effektiva kommunikationssystem och tillförlitlig medicinsk utrustning.
Under 2030-talet kommer övergången till soldaternas nya handeldvapen att bli allt mer märkbar. Det handlar om Nato-kompatibla stormgevär och prickskyttegevär, med ny kaliber som gör vapen och ammunition lättare.
Generallöjtnant Välimäki betonar att det handlar om en övergångsperiod, där inköpen görs i lugn takt. De gamla stormgevären fasas inte ut utan används parallellt under övergångsperioden.
Nya fordon och tungt artilleri förnyas
Bland de stora materielupphandlingarna lyfter generallöjtnant Pasi Välimäki särskilt fram ersättaren för BMP-2, den åldrande pansarskyttevagnen av sovjetisk modell som används för att transportera soldater på slagfältet
Ambitionen är att de nya fordonen ska klara mer än bara trupptransport – de ska vara anpassade för moderna stridsfält och kunna bekämpa exempelvis drönare.
Också det tunga raketartilleriet, MLRS (Multiple Launch Rocket System), står inför en omfattande modernisering. Nya beslut om ammunition är på gång, och uppgraderingen förlänger systemens användbarhet med upp till 30 år.
Innan de nya ammunitions- och projektiltyperna tas i bruk genomgår de noggranna tester ute i de hårda finländska förhållandena så att de klarar arméns krav i verkliga stridssituationer.
Kostnaderna för uppdateringen av raketartilleriet väntas bli 450 miljoner euro.
Den totala kostnaden för moderniseringen är ännu inte offentlig, men det rör sig om miljardinvesteringar under de kommande åren.
Därför behövs inköpen
I tider då armén verkar få allt de pekar på väcks frågan om alla stora satsningar verkligen är motiverade.
Arméns kommendör Pasi Välimäki hänvisar till det förändrade säkerhetsläget som grund för investeringarna. Han menar att krigets karaktär har utvecklats – dagens konflikter kan pågå i flera år. Ett utdraget krig, likt Rysslands anfall mot Ukraina, ställer helt nya krav på försvaret.
Samtidigt innebär Natomedlemskapet att Finland måste leva upp till alliansens försvarsplaner och gemensamma satsningar. Reformen av markstyrkorna har också varit långsiktigt planerad – först fick marinen och flygvapnet sina uppdateringar, nu är det arméns tur.
Men är det rätt att prioritera försvaret när andra samhällsområden också behöver resurser? Välimäki svarar så här:
– Vi är alla skattebetalare, och ansvarsfull användning av skattemedel är vår skyldighet. De senaste två åren är de första då vi haft möjlighet att utvidga försvarshelheten. Vi har i 30 år hela tiden skurit ner och blivit mindre och effektivare. Nu kan vi göra saker lite större.
Han betonar att vi lever i en ovanligt farlig tid, och jämför med kalla kriget då Europa slapp den här typen av strider.
Det är bättre att förebygga krig genom att vara så väl rustade att det inte blir krig, säger han, och tillägger:
– Och om det ändå blir krig ska det föras framgångsrikt och snabbt, så att bördan för nationen blir mindre än alternativet.
Hur viktigt tycker du det är att Finland investerar i försvaret just nu, eller borde investeringarna gå till andra områden i samhället? Motivera i kommentarsfältet!