Den 27 juli tog sig USA:s president Donald Trump tid att stiga ur sin golfbil i Skottland för att tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera en efterlängtad överenskommelse om tullar mellan USA och EU.
Då sade Trump att han och von der Leyen hade kommit överens om en jämn tariff på 15 procent för största delen av alla varor från EU. Europeiska företag hade hoppats på en lägre tullsats, men det viktigaste var att tullarna skulle skapa trygghet i ekonomin.
Osäkerheten om tullarna hade legat som en våt filt över ekonomin eftersom företagen inte hade vågat fatta beslut så länge läget med tullarna var oklart.
Nu skulle den nya överenskommelsen skapa säkerhet om vad som gäller i framtiden och få igång ekonomin igen.
Men så blev det inte. Företagen i Finland har under de senaste veckorna utrett vad de nya beslut som USA fattade den 18 augusti innebär i praktiken.
Då beslöt USA om över 400 produkter där tullen bestäms efter hur mycket stål, aluminium eller koppar de innehåller. Tullsatsen kan bli så hög som 50 procent.
Det är en kalldusch för verkstadsindustrin i Finland.
Tullarna slår mot Finland
Minna Helle, som är verkställande direktör på Teknologiindustrin, säger att de nya tullbeskeden har visat sig vara ett hårt slag mot finländska och europeiska teknikföretag.
– Vi visste inte att något sådant skulle kunna hända. Vi trodde att tullarna skulle bli 15 procent, och nu kom det ett sådant här beslut. Det kom som en överraskning både för företagen och för Teknologiindustrin i Finland.
De nya tullarna påverkar nu verkstadsindustrin och många företag som exporterar produkter med elektronik.
Minna Helle oroar sig dessutom för att USA nu regelbundet kan utvidga sina listor över produkter som måste betala mer i tull.
– Ytterst sannolikt kommer nya tullar att införas på stål- och aluminiumprodukter.
USA är den finländska teknologiindustrins näst största handelspartner.
Dinolift är ett av de drabbade bolagen
Ett av de företag som lider av USA:s ryckiga tullpolitik är bolaget Dinolift som tillverkar personliftar.
Petter Rönnlöf som är verkställande direktör på Dinolift säger att ungefär en tredjedel av bolagets omsättning har kommit från USA.
Redan när Trump införde tullar på 10 procent i april reagerade en del av Dinolifts slutkunder med att dra tillbaka sina beställningar.
När Trump och von der Leyen i juli presenterade sin överenskommelse om tullar på 15 procent gjorde Dinolift sitt bästa för att samarbeta med slutkunderna i USA för att säkerställa köpen.
Sedan augusti har stålet och aluminiumet i Dinolifts personliftar en tull på 50 procent, medan tullen på resten av materialen är 15 procent. Tullarna påverkar Dinolifts möjligheter att komma in på den amerikanska marknaden med olika produkter.
– Vi måste hela tiden kommunicera till våra kunder och slutkunder hur vi hanterar den här konstanta förändringen, säger Petter Rönnlöf.
Dinolift försöker minska bördan för slutkunderna. Det betyder att de andra leden i värdekedjan får ta över delar av kostnaderna.
– Ur den synvinkeln har Trump ju lyckats försämra våra konkurrensmöjligheter på USA-marknaden, säger Petter Rönnlöf.
Han tycker ändå att det svåraste för Dinolift är osäkerheten på den amerikanska marknaden.
– Vi kan inte komma med några slutliga besked. Det sker förändringar hela tiden. Det påverkar vår USA-strategi ganska allvarligt.
Krav på nya förhandlingar
Trots turbulensen på världsmarknaden hade teknologiföretagen i Finland väntat sig att tillväxten skulle ta fart under slutet av året.
I princip finns det goda förutsättningar för en snabb konjunktursvängning. Men den nya osäkerheten skadar tillväxten.
Minna Helle tycker att det är djupt oroande att USA ökade antalet produkter som kan få högre tullar än 15 procent efter att EU och USA hade slutit ett ramavtal vars centrala syfte var att skapa stabilitet och förutsägbarhet för företag på de transatlantiska marknaderna.
Nu tycker hon att Finland kraftfullt måste lyfta frågan på EU-nivå.
– Vi måste stöda förhandlingar för att slopa de höga tullarna på 50 procent för europeiska exportprodukter. Vi borde också hindra att de höga tullsatserna utvidgas till att gälla för nya produktkategorier.
Dyr byråkrati
Det är inte bara de högre tullarna i sig som kan minska den finländska exporten till USA. De skapar också helt nya kostnader för företag som vill exportera till USA.
Den slutliga tullen för en viss produkt bestäms av hur mycket tullbelagda metallerna den består av.
I dag finns det inga databaser eller program där det enkelt skulle gå att kolla hur stor procent av en produkt som består av en viss metall.
Det betyder att arbetet med att uppskatta andelen koppar i en produkt måste göras manuellt för varje produkt.
– Det höjer kostnaderna och skapar en betydande administrativ börda, säger Minna Helle.