Överstelöjtnant Oscar Lassenius vid Försvarshögskolan säger att hybridpåverkan är ett mycket brett fenomen.
– En aktör, en stat, använder alla medel som finns i hela spektret – diplomati, information, militära och ekonomiska medel – för att påverka sina motståndare och försöka åstadkomma någonting, säger Lassenius.
Robin Häggblom, försvarsanalytiker vid Risk Intelligence, beskriver hybridoperationer som allt som inte är direkta krigshandlingar eller normal diplomati.
– Du vet inte säkert, säger Häggblom.
Fartyget HAV Dolphin väckte frågor
När fraktfartyget HAV Dolphin nyligen anlände till Vasa lastat med stålbalkar blev det uppmärksammat. Fartyget och dess ryska besättning har misstänkts för att vara inblandat i hybridverksamhet, men myndigheter i Tyskland, Nederländerna och Finland har inte hittat bevis för det.
– Det är svårt att säga något med säkerhet. Drönare och relativt avancerade drönarsystem går in i ett par ryggsäckar. Fartyg av den här typen har ganska många skrymslen, säger Häggblom.
Häggblom konstaterar att när HAV Dolphin lämnade Vasa återvände fartyget till Kiel och stannade där i väntan på att få komma in i Kielkanalen, samtidigt som det pågår en Natoövning där.
– Just nu kan det vara bra att hålla ögonen på det, säger Häggblom.
Han konstaterar att fartyg med anknytning till Ryssland rör sig i Östersjön annars också.
– De flesta dagar når de inte över nyhetströskeln. Nu hade vi en lokal och regional anknytning i Finland som väckte intresse, säger Häggblom.
Oscar Lassenius säger att vi blir intresserade när något ovanligt inträffar och vi börjar följa med utvecklingen.
– Det är ganska naturligt att den här händelsen får uppmärksamhet på grund av att vi har blivit vana vid att det händer saker och ting. Sen hade det eventuellt hänt saker som har kopplingar till kriminella verksamheter eller eventuellt statliga aktörer, säger Lassenius.
Svårt att veta när det är hybridpåverkan
Det är ofta oklart när något är ett exempel på hybridpåverkan. Lassenius säger att det inte går att använda en checklista.
– Det som är tydligt är att det finns någon form av information som hade överförts mellan flera länder. Nationellt har man gjort en bedömning att det krävs en insats för att utreda om det finns något som ligger bakom. Men att börja tala om enskilda fall som hybridpåverkan är väldigt utmanande, säger Lassenius.
Robin Häggblom tar upp att hybridverksamhet kan ta sig många uttryck och ger exempel från Europa där sabotage, brandbomber och informationspåverkan använts.
Syftet är ofta osäkerhet och splittring
Enligt Lassenius är målet för hybridpåverkan ofta att skapa osäkerhet och splittring.
– Primära mål kan vara att försöka skapa splittring inom Europa och att försöka uppnå splittring inom NATO. Mot enskilda stater, till exempel Finland, handlar det om att skapa osäkerhet som gör landet svårare att kontrollera, säger Lassenius.
Hur allvarlig hybridpåverkan kan vara varierar enligt Lassenius. Han nämner allt från mord och sabotageverksamhet till ekonomiska förluster.
– Det är ett fenomen som finns och som är svårt att få bukt med. Det kräver mycket resurser. Vi har arbetat mycket med att hantera de här sakerna och det är positivt, för vi blir bättre och bättre på att agera i olika situationer, säger Lassenius.
Häggblom påpekar att det påverkar individens frihet.
– Vår tanke är ändå att i det västerländska demokratiska samhället får individer, företag, organisationer och självständiga stater fatta sina beslut utifrån vad som ser bäst ut för dem. Om de behöver ta med risken för att bli utsatta för våld eller risken för olika typer av påtryckningar, påverkar det de fria val som människorna borde ha rätt att göra, säger Häggblom.
Mediernas roll – rapportera utan att öka rädslan
Jonas Jungar, innehållschef på Svenska Yle, säger att mediernas uppgift är att skapa medvetenhet.
– Jag tror att åtminstone när det gäller finländska, vad jag kallar ansvarsfulla medier, berättar vi så mycket som möjligt om hur sådana hybridoperationer kan se ut och vad som är syftet med dem. Mediernas uppgift är att skapa en större medvetenhet kring det här, säger Jungar.
Han säger samtidigt att det är en svår balansgång.
– Den uppenbara risken är att vi blir smått paranoida och börjar se spöken i var och vartannat hörn. Och det är väl själva poängen, att vi blir desillusionerade och inte längre riktigt vet vad vi ska tro på, säger Jungar.
Källkritik och eftertanke behövs
Robin Häggblom menar att källkritik är viktig.
– Ta ett extra varv och fundera. Varför reagerar jag starkt på det här? Är det troligt att det här är precis så som det framställs eller är det så att något har utelämnats för att det väcka starkare känslor? säger Häggblom.
Oscar Lassenius håller med.
– Vi har tillgång till mycket information. Man kan undvika att förse sig själv med negativt laddad information och undvika att bilda sig en bild av hur hemsk världen som vi lever är, när den egentligen inte är det, säger Lassenius.