Brandmuseet Källaren i Åbo bjuder på en hisnande vandring genom Åbos sprakande historia.
Åbo har under historiens gång drabbats av omkring trettio stadsbränder. Av dem var den förödande branden år 1827 den värsta. Tre fjärdedelar av Åbo brann ner och 11 000 invånare blev hemlösa.
Därför grundades Finlands första frivilliga brandkår i Åbo år 1838. Staden fick en ordinarie brandkår år 1869. Ännu på 1800-talet slog man larm om bränder från ett brandtorn på Puolalabacken.
I början var handsprutan det enda släckningsredskapet, tills ångsprutorna togs i bruk i början av 1900-talet.
Åbo fick 1916 en egen brandstation i rödtegel.
– Brandchefen Karl Nordenswan reste tillsammans med stadsarkitekten Eskil Hindersson till Europa. I Hamburg hittade de en brandstation de gillade och ville bygga en liknande i Åbo. I Hamburg har man en nästan likadan brandstation, berättar Åbos ledande brandinspektör Knut Lehtinen.
I det nya huset fanns brandutrustningen på nedersta våningen med hästdragna vagnar och stall. Ovanför dem fanns manskapsutrymmen, och högst upp en stor gymnastiksal. Den ena flygeln var bostadsdel, så att brandmännen bodde på stationen. Så sent som 1982 flyttade de sista familjerna ut.
En annan nymodighet som kom från Hamburg var hamburgare. Så kallade man i Åbo systemet med larmställ: brandmannabyxor och stövlar var nedkavlade och redo, så att brandmannen snabbt kunde ta på sig utrustningen.
Sänkta brandbilar
Den första bilen skaffades år 1915, men de flesta brandvagnarna var hästdragna. I brandmuseet Källaren finns tavlor som berättar vilka år Putte, Flora och Hurra varit i tjänst, och hur mycket hö och havre de skulle få.
Genom brandstationens ursprungliga hästportar kör numera moderna brandbilar och ambulanser.
Eftersom Åbo brandstation är en skyddad byggnad får man inte bygga om portarna. För att dagens brandbilar ska rymmas ut har man i Åbo varit tvungen att sänka bilarna med 20–30 centimeter.
Bakom brandbilarna i stationens nedersta våning finns de gama häststallen, där man i dörrarna fortfarande kan se att här funnits hästar.
Fram till år 1930 hade hästarna helt slopats och antalet bilar växte år för år. Samtidigt ersattes de öppna bilarna med brandbilar med hytt. I brandmuseet Källaren, i brandstationens källarvåning, står en Fiat från 1928, en öppen brandbil med egen brandspruta och stege. Den var i aktiv användning ända fram till 1950-talet.
Sjuktransport som gjorde dig ännu sjukare
En annan specialitet är en hästdragen sjuktransport. Åbo brandkår började som första brandkår i Finland med sjuktransport år 1901. Den hästdragna ambulansen är den äldsta bevarade i vårt land.
– Det sägs att om du inte var sjuk innan så blev du det under transporten, för vagnen har en jättemjuk fjädring. Det var som att vara ute till havs, man blev helt åksjuk, säger Knut Lehtinen.
Brandmuseets föremål är huvudsakligen från 1920-talet fram till idag. Förändringen har varit enorm. En asbestdräkt berättar om hur släckningsarbetet gick till för bara några årtionden sedan.
En hästdragen tung ångspruta var mycket effektiv. Den kan fortfarande startas.
Tusentals unika föremål
I brandmuseet Källaren i Åbo finns all typisk utrustning för en stadsbrandkår. Allt får inte plats i källarmuseet, utan en del föremål bevaras på annat håll. Det unika är att föremålen är lokala och väl bevarade.
Hjälmutställningen visar hur man alltid burit en knopp, tofs, kam eller någon annan upphöjning på hjälmens ovansida.
– Det är för att skydda sig mot nedfallande föremål, något taktegel exempelvis. Om det faller direkt kommer dunsen inte direkt på huvudet, utan styr kraften åt sidan, berättar Knut Lehtinen.
Museisamlingen omfattar också skyltar och gamla brandlarmsanordningar.
I brandmuseet Källaren finns bilder och berättelser bland annat om branden som 1983 förstörde Mini-Hinta i Åbo. Varuhuset var nyöppnat. Brandsläckare hade inte placerats ut och brandposterna var inte tydligt markerade.
Tidigare fanns brandlarm på många platser i staden. Då någon dragit i handtaget för att larma om en brand, kom meddelandet som en morsekod till brandstationen. Varje larmanordning hade sin egen kod. Genom att avläsa signalen visste man på brandstationen varifrån larmet kom.
I radioinslaget kan du höra hur morsemeddelandet låter, då någon dragit i brandlarmets handtag.
Vad händer med alla unika föremål?
Vanligtvis är brandmuseet öppet bara för brandstationens gäster och förbokade grupper, men du kan också hålla utkik efter specialdagar. Ofta är museet öppet till exempel under Åbodagen, i år den 21 september, då du klockan 10–14 får bekanta dig med räddningsverkets utrustning och med brandmuseet.
Egentliga Finlands välfärdsområde Varha planerar att bygga en ny brandstation vid korsningen mellan Bangårdsgatan och Skolgatan.
Det är ännu oklart vad som händer med brandmuseet Källaren, eller med alla andra värdefulla föremål och gamla brandbilar som finns i olika brandstationer.
Samtidigt finns ännu brandmuseer eller brandkårsmuseer på många håll i Finland, bland annat i Helsingfors, Tammerfors, Karleby, Kristinestad och Ekenäs. På Åland jobbar man för att på nytt öppna Ålands Brandkårsmuseum.
I världen finns hundratals brandmuseer. Knut Lehtinen ser ändå starka skäl till att bevara Åbos brandmuseum.
– Det är en viktig del av vår lokalhistoria. Här finns produkter som uppfunnits lokalt, som den snöspruta som designats för att släcka bränder på vintern. Den planerades av Åbo brandverks dåvarande chef Ilmari Juvankoski, säger Lehtinen.
Idén var att man laddade snö i en apparat, som sedan sprutade snö på huset för att släcka branden. Snöapparaten fungerade ändå inte särskilt bra.
Knut Lehtinen förklarar i videon varför snösprutan inte fungerade.