BRYSSEL Efter över 25 år av förhandlingar har EU-kommissionen i dag lagt fram det färdiga förslaget till frihandelsavtal mellan de så kallade Mercosurländerna, alltså Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, och EU.
Samtidigt föreslås en modernisering av det befintliga handelsavtalet med Mexiko. Avtalen ses som banbrytande i ett läge där spänningarna inom den internationella handeln ökat som en följd av president Donald Trumps importtullar.
Om avtalet godkänns av bägge parter kommer det att skapa världens största frihandelszon som omfattar 700 miljoner konsumenter. Det skulle sänka tullar för industriprodukter som bilar, maskiner och läkemedel och öppna enorma marknader för europeiska företag.
Kommissionen uppskattar att exporten till Mercosurländerna kan öka med upp till 39 procent till följd av avtalet. Det här motsvarar ett värde av 49 miljarder euro.
– Den ekonomiska nyttan med dessa avtal är självklar. De kommer att skapa exportmöjligheter värda miljarder euro, bidra till ekonomisk tillväxt och stötta hundratusentals europeiska jobb, sa EU:s utrikeschef Kaja Kallas vid en presskonferens i Bryssel.
Kallas understryker att avtalen visar på EU:s grundläggande vilja att bygga allianser som stärker båda sidor, ökar motståndskraften och bidrar till att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.
Starkt skydd för EU:s bönder – men splittring kvarstår
För jordbruks- och livsmedelssektorn väntar nästan lika stora möjligheter som för den europeiska industrin.
Exporten av EU:s jordbruksvaror till Mercosur väntas öka med närmare 50 procent när tullarna på exempelvis vin, sprit, choklad och olivolja sänks. Dessutom skyddas 344 europeiska geografiska ursprungsbeteckningar från efterapning.
Trots de enorma exportmöjligheterna har avtalet länge varit politiskt kontroversiellt. Främst i Frankrike befarar man att billigare kött och fågel från Sydamerika ska slå ut den inhemska produktionen.
Kommissionen betonar att avtalet innefattar omfattande skyddsmekanismer för känsliga sektorer. Importen av nötkött och kyckling från Mercosur begränsas till små kvoter. Dessutom kan skyddsklausuler aktiveras om importen ökar för snabbt.
Ett särskilt fokus läggs på produktionsstandarder som rör användningen av bekämpningsmedel och produktionsdjurens välfärd. EU:s livsmedelssäkerhetskrav gäller för alla produkter som importeras från Mercosur.
Eftergifter till Frankrike och Macron
Kommissionen understryker att man är beredd att stödja de europeiska bönderna med minst 300 miljarder euro i EU:s nästa sjuåriga budgetram. Dessutom planeras en krisfond på 6,3 miljarder euro för att skydda de europeiska producenterna för störningar i marknaden.
Trots skyddsåtgärderna är motståndet mot avtalet starkt i delar av EU. Frankrike och president Emmanuel Macron har kategoriskt motsatt sig avtalet med hänvisning till riskerna för det franska lantbruket.
För att blidka Frankrike och andra skeptiska medlemsländer har kommissionen signalerat att man är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att skydda de europeiska producenterna.
De aktuella eftergifterna ingår ändå inte i det juridiskt bindande avtalet med Mercosur och kan därför enligt diplomatkällor som Politico talat med ignoreras av Sydamerika.
Splittrat Europaparlament och fortsatt osäker framtid
För att avtalet ska träda i kraft krävs godkännande av både medlemsländerna och Europaparlamentet. Här väntar fortsatt hård debatt.
Avtalet måste godkännas av en majoritet av EU-parlamentarikerna samt av 15 av 27 medlemsländer som tillsammans representerar 65 procent av EU:s befolkning.
Ingen av omröstningarna är själklar då både medlemsstaterna och parlamentet är splittrat i fråga om Mercosur.
I parlamentet väntas många ledamöter rösta enligt nationalitet snarare än politisk tillhörighet. Parlamentariker från Frankrike och Polen har redan tagit ställning mot avtalet med hänvisning till bristande transparens och otillräcklig hänsyn till jordbrukets intressen.
Samtidigt betonas från kommissionen att ett godkännande är avgörande för att trygga EU:s ekonomiska konkurrenskraft och tillgången på råvaror samt för att stärka banden till Sydamerika.