Start

Så påverkar regeringens budget din ekonomi

Vanliga finländare påverkas inte så mycket. Tre experter berättar hur finländarna berörs av miljardsparet.

Personer handlar på en livsmedelsbutik och går omkring med varukorgar och kundvagnar fyllda med varor.
Det är inte läge att för finländarna att vänta sig mera pengar i plånboken, säger forskningschef. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Regeringen under ledning av statsminister Petteri Orpo (Saml) presenterade i tisdags ytterligare en rad sparåtgärder för att få fart på Finlands ekonomi.

Det färska beslutet kommer inte att synas lika tydligt i vanliga konsumenters plånböcker som regeringens tidigare budgetbeslut. Det anser både Edvard Johansson, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi och chefsekonom Patrizio Lainà från Tjänstemannafacket STTK.

Lainà säger att resultaten från regeringens budgetmanglingar våren 2025 är de som syns allra mest.

– Om du har höga inkomster kan du få rejält mer pengar, men ifall du är medelinkomsttagare eller låginkomsttagare blir du utan.

Regeringen höjer mervärdesskatten, vilket påverkar låginkomsttagarna förhållandevis mest, eftersom konsumtionsvaror utgör en stor andel av deras begränsade budget, förklarar Lainà.

Vårens beslut syns vid butikskassan, menar Lainà.

– Man tar inte pengarna rakt av lönen, men priserna stiger i butiken, vilket självklart syns i plånboken.

Lite stramare över hela linjen

Också Heidi Schauman, forskningschef på Danske bank, påpekar att det inte är läge för finländarna att förvänta sig mera pengar i plånboken. Finland har ett stort problem med sina offentliga finanser, så det är snarare mindre pengar det handlar om. Endast vissa segment i samhället kommer att ha lite mer än tidigare.

– När man tittar på våra offentliga finanser finns inga lätta beslut kvar egentligen. Överlag är det stramare tider och man märker att det skärs i små saker nu, såsom understöd till läkarbesök, så det blir lite stramare över hela linjen, säger hon.

Mörkare tider för byggbranschen

Jobbar du inom byggbranschen och har det kärvt så blir det ännu kärvare i och med det senaste budgetförslaget. Regeringen skär 365 miljoner euro ur räntestödslånen som används för att finansiera byggen av billiga hyresbostäder.

– Lånen har varit ett andhål i de svåra tiderna, i en bransch som påverkas starkt av den låga konjunkturen, säger Lainà från STTK.

Han säger också att det ser allt mörkare ut för byggbranschen.

Också Edvard Johansson från Åbo Akademi tror att det färska budgetbeslutet kan synas i bostadsbyggandet på längre sikt.

– Man minskar ju egentligen möjligheten till finansiering för att stödja bostadsbyggande. Det är en sak som på sikt kanske kan synas, säger Johansson.

Finländarna är trötta på alla dystra utsikter

Många av Svenska Yles läsare har i kommentarsfältet reagerat på att regeringen i sina presentationer saknar framtidstro, hopp och positiva visioner. De ekonomiska experterna håller med om att positiva visioner har en viktig betydelse.

Det är ändå inget man ska presentera utan att ha täckning för, anser Edvard Johansson.

– Den breda allmänheten i Finland är ganska luttrad och ser igenom ganska mycket. Så siffrorna ska faktiskt visa på någonting mer än nu, innan statsministern kan stå där och säga till exempel att det finns möjligheter för arbetslösa att fått nytt jobb. Inte förrän det kan börja hända saker.

Lainà från tjänstemannafacket STTK tycker att man kan anse att regeringens ekonomiska politik är pessimistisk.

– Regeringen har försökt höja konjunkturen med sitt snack redan i två år, ”snart vänder det” och så vidare. Men ännu har det inte vänt. De har lyft fram vissa små, positiva signaler, såsom beställningar inom industrin. Den stora bilden är ändå att man gått in för hårda sparåtgärder, vilket syns i folks plånböcker och ökad arbetslöshet. Då väger inte de orden så mycket.

Dags att plocka fram sisun

Heidi Schauman tycker att beslutsfattarna i Finland kunde bidra till en positivare hållning.

– Vi måste sluta se oss själva som offer. Vi kan alla inta en positivare hållning och tänka att vi är vinnare, för det är vi i ett globalt perspektiv.

Hon undrar vart den gamla finska sisun tagit vägen.

– Det är dags att plocka fram den nu, säger hon.