Den ryska regimen fortsätter att begränsa friheten i samhället.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har myndigheterna kraftigt skärpt kontrollen över internet och sociala medier.
Under de senaste månaderna har censuren trappats upp ytterligare. Och från den 1 september gäller flera nya repressiva lagar som slår hårt mot både teknikföretag och privatpersoner.
Här är de viktigaste förändringarna:
1. Sök inte efter ”extremistiskt material”
En ny paragraf kriminaliserar ”sökning efter extremistiskt material” på internet. Precis som vanligt har lagstiftarna i den ryska duman skrivit en mycket vag text. Och i praktiken kan lagen drabba vem om helst som surfar på nätet.
Lagen har till och med lett till en politisk debatt i ett land där det numera råder tystnad.
Jekaterina Mizulina, chef för ett statligt organ som kontrollerar internet, kritiserade lagens vaga formulering och varnade för att den utlöser en våg av bedrägerier och utpressning.
”För närvarande gäller lagen endast sökandet efter extremistiskt material, men vem vet. Listan kan komma att utökas om ett par dagar”, skrev hon på Telegram.
Ingen vet hur lagen kommer att tillämpas i praktiken. Straffet blir böter upp till fem tusen rubel.
På Roskomsvoboda, en rysk organisation som försvarar internetanvändares digitala rättigheter, misstänker man att lagen leder till att människor börjar radera appar.
– Lagens syfte är också att skapa rädsla och öka självcensuren bland publiken, säger ordföranden Sarkis Darbinjan till Reuters.
För att undvika straff uppmanar myndigheterna folk att ta del av en officiell lista över extremistiskt material.
Här finns bland annat material om oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och Jehovas Vittnen, men också Instagram eller Facebook som är förbjudna i landet sedan 2022.
2. Ut med Whatsapp och in med Max
Vladimir Putins Ryssland har redan länge försökt etablera vad regimen kallar ”digital suveränitet” genom att främja inhemska tjänster. Det senaste verktyget i den här kampanjen är Max, en ny app för chattar och samtal.
Regimen satsar stort på appen och vill att den ska ersätta Whatsapp och Telegram. Och för att sätta fart på resultaten har myndigheterna börjat begränsa samtal från andra appar med argumentet att man vill förhindra telefonbedrägerier.
Många andra meddelandetjänster är redan blockerade i Ryssland, till exempel Viber, Discord och Signal.
Konsumentlagen kräver numera att Max finns installerad på alla nya telefoner som säljs i Ryssland. Men trots alla ansträngningar går det trögt för den statliga appen.
Ett stort problem är att appen fungerar dåligt jämfört med konkurrenterna eftersom den fortfarande testas. Ett annat är dess dåliga rykte.
Max samlar inte enbart in data som IP-adress, utan den förbehåller sig också rätten att överföra information till myndigheterna. Därför misstänker också många att appen spionerar på användarna.
Regimens strategi blir svår att genomföra eftersom Ryssland länge hade ett öppet internet. Under den här perioden blev också många ryssar vana vid utländska tjänster som staten inte kunde styra över.
3. Ge aldrig ett sim-kort i present
Den nya versionen av lagen ”Om kommunikation” förbjuder abonnenter att ge sin telefon eller sitt sim-kort till ”andra personer”. Undantag görs endast för nära släktingar.
Den som bryter mot lagen kan se fram emot böter 50 000 rubel. Den som har organiserat brottet kan få ett fängelsestraff på tre år.
4. Gör inte reklam för pålitliga vpn-tjänster
Nya paragrafer i lagen ”Om reklam” förbjuder reklam för de vpn-tjänster som lyckas kringgå de statliga blockeringarna.
I praktiken får man annonsera endast de tjänster som strikt följer den officiella listan över förbjudna sajter i landet.
Brott mot förbudet leder till böter. Privatpersoner tvingas betala 80 000 rubel medan företag en halv miljon.
5. Inga utländska agenter i skolan
Alla personer och organisationer som de ryska myndigheterna har stämplat som ”utländska agenter” förbjuds att delta i ”utbildnings- och upplysningsverksamhet”.
Redan tidigare fanns ett annat förbud för arbete med minderåriga.
På grund av paragrafen har tidskrifter om historia stängts. Och bokhandlar har frenetiskt försökt sälja bort alla sina böcker skrivna av ”utländska agenter”.
Källa: Reuters