Kenneth Myntti kritiserar Svenska Yle i en ledartext i Österbottens Tidning och Vasabladet 28.8. I texten ondgör sig Myntti över att vi tillåter anonyma webbkommentarer, och hänvisar särskilt till den kommentarstråd som följde på vår nyhetsartikel om forskningsrapporten kring Bonnier News köp av de finlandssvenska tidningarna.
Enligt Myntti har vi genom att tillåta en anonym debatt “släppt in trollen i kommentarsfälten” som är “skadlig för närdemokratin”. Därtill menar han att vi “destabiliserar samhället” genom att “öppna upp för krypskyttar”. Han vill därför ha svar av oss om hur vi ser på vårt samhällsuppdrag.
Mynttis anklagelser är så pass allvarliga att det är skäl att öppna upp lite kring Yles roll. Till public service-bolaget Yles uppdrag hör, som det står i lagen, att “stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka, genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till växelverkan”.
Det gör vi framförallt genom vårt journalistiska innehåll, där vi strävar efter att ge utrymme för en så bred palett av åsikter som möjligt. Men en del handlar också om att erbjuda publiken en möjlighet att debattera de frågor vi valt att bevaka.
Svenska Yle tillåter folk att kommentera anonymt, även om vi är medvetna om att det är en omstridd fråga. Under årens lopp har vi blivit övertygade om att anonymiteten trots allt har ett värde.
Det gäller i synnerhet i lilla Svenskfinland, där kretsarna är små. Skulle endast de vana debattörerna som skriver under eget namn ges utrymme, skulle väldigt få röster höras i den finlandssvenska offentligheten. Det skulle bli väldigt tyst.
Men anonymitetens pris är en förhållandevis hård förhandsmoderering. Alla har rätt till en anonym åsikt, men alla har inte rätt att få den publicerad. Här följer vi dels Journalistreglerna, dels vår egen diskussionspolicy. I den slår vi fast enligt vilka principer vi försöker moderera diskussionen för att hålla debatten mer fokuserad och för att undvika upprepningar, osakligheter etc.
Den debatt som Myntti specifikt hänvisar till (den finns fortfarande att läsa på vår sajt) är visserligen till största del kritisk till hur tidningarna ser ut i dag, men att avfärda kommentatorerna som troll är att göra det lite väl enkelt för sig.
Om man, som Myntti själv skriver, tycker att journalistik “självklart ska få kritiseras”, så bör man nog kunna tåla det som skrivits i den ifrågavarande diskussionen. Dylik mediekritik är vardagsmat åtminstone för oss, och vi tror inte att demokratin tar skada av den.
Jonas Jungar
innehållschef, journalistik och etik,
Svenska Yle