Årets Nobelpris i litteratur går till den ungerska författaren László Krasznahorkai

Priset delas ut av Svenska Akademien i Stockholm.

Mannen på bilden har på sig en ljusbrun kavaj och en vit skjorta. Han har grått hår som är något långt och ovårdat i stilen. Bakgrunden är svart.
László Krasznahorkai föddes i östra Ungern 1954. Bild: Mimmo Frassineti/Shutterstock/All Over Press

Ungraren László Krasznahorkai får Nobelpriset i litteratur 2025.

”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”, lyder motiveringen från Svenska Akademien.

Den 71-årige pristagaren har genom åren och fler än 15 romaner etablerat sig som en av Ungerns främsta författare, känd för både sin svärta och sin humor.

Hyllad debutroman som blev film

Krasznahorkais första roman Sátántangó (Satantango, 2015) kom ut 1985 och blir hans stora genombrott. Romanen skildrar en grupp nergångna människor på ett övergivet kollektivjordbruk på den ungerska vischan alldeles före kommunismens fall.

Romanen har gjorts som en 7,5 timmar lång dramafilm 1994.

Den amerikanska kritikern Susan Sontag har kallat Krasznahorkai för ”apokalypsens mästare” i samtidslitteraturen. Den här titeln får han av Sontag efter att hon läst hans andra bok, Az ellenállás melankóliája (1989; Motståndets melankoli, 2014).

Högar av böcker av Laszlo Krasznahorkai.
László Krasznahorkai finns översatt till många språk. Fem av hans böcker finns att läsa på svenska. Bild: imago images/Manfred Siebinger/ All Over Press

Enligt Svenska Yles litteraturredaktör Marit Lindqvist kännetecknas Krasznahorkais författarskap av pessismism.

– I hans texter finns en stor hopplöshet som bottnar i ondska, dumhet, svek och illvilja. Han skildrar utsatthet och maktlöshet under totalitarismens tyranni. Det finns ingen öppning, inget ljus, men ibland kan en subtil mörk humor glimta till, säger Lindqvist.

Hon ser tydliga influenser från både Franz Kafka och Samuel Beckett.

Svenska Akademiens val överraskade inte Lindqvist.

– Det ligger helt i linje med hur Akademien tänkt under de senaste tjugo åren. Han representerar ett stort, europeiskt författarskap som skildrar smärtpunkter i Ungerns och Europas historia under och efter andra världskriget, han skildrar maktövergrepp och utsatthet, mänsklighetens sårbarhet i ett samhällsmaskineri som mal sönder en både psykiskt och fysiskt.

Fem verk översatta till svenska

  • Motståndets melankoli (2014)
  • Satantango (2015)
  • Seiobo där nere (2017)
  • Den sista vargen (2020)
  • Herscht 07769 : Florian Herschts roman om Bach (2023)