Regeringen vill spara ytterligare 1 miljard euro och finansminister Riikka Purra från Sannfinländarna föreslår därför att man ska slopa delar av lönestödet till rederierna. Det är framför allt passagerarfärjorna som skulle förlora en stor del av sina lönestöd och det här skulle spara 36 miljoner euro i statens budget. Totalt seglar idag 15 passagerar- och bilfärjor under finsk flagg, och 6 ropax-fartyg som också tar passagerare men i mindre utsträckning.
Vid arbetsgivarorganisationen Rederierna i Finland rf kallar man förslaget ”absurt” och menar att det i praktiken skulle innebära att man kör ner den finländska sjöfarten.
I radiodebatten Slaget diskuterades lönestödet till rederierna i måndags. Där deltog nationalekonomen Juhana Vartiainen som är arbetslivsprofessor vid Svenska Handelshögskolan, den åländska riksdagsledamoten Mats Löfström och Viking Lines informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström.
Johanna Boijer-Svahnström understryker att lönestödet till rederierna inte är ett regelrätt företagsstöd utan en slags återbetalning. Rederierna betalar sociala avgifter i samband med att de betalar ut löner till sin besättning, och dessa avgifter betalas senare tillbaka av staten.
– Det baserar sig på EU:s riktlinjer och samma system tillämpas av de andra europeiska sjöfartsstaterna, förklarar Boijer-Svahnström.
Bland annat Sverige, Estland och Danmark stöder sina rederier. Till exempel stöder Danmark det danska rederiet Maersk enligt samma system. Maersk är världens näst största rederi för containerfartyg. Boijer-Svahnström konstaterar att många europeiska länder verkligen satsar på sin sjöfart just nu.
– Finland har en 1 300 kilometer lång gräns mot Ryssland och en väldigt lång kust – och vi skulle vara det enda landet i Europa som skulle ta bort det här lönestödet, säger Boijer-Svahnström bekymrat.
Juhana Vartiainen är kritisk till systemet och tycker att resonemanget om huruvida det är frågan om ett stöd eller en återbetalning är mindre relevant.
– Bidragsmottagarna har förstås alltid, i vilken som helst bransch, övat sina argument. Dessa företag får hur som helst en gynnsammare behandling än andra näringsgrenar i landet, konstaterar han.
Vartiainen understryker att han är kritisk till alla former av företagsstöd.
År 2024 gjorde Viking Line en vinst på 27 miljoner euro och i år kommer Viking Line att betala ut totalt 17 miljoner euro i dividend till ägarna.
Slopat lönestöd innebär utflaggning och arbetslöshet?
Enligt arbetsgivarorganisationen Rederierna i Finland rf arbetar idag 5 000 personer på de finskflaggade passagerar- och ropax-fartygen. De utgör 66 procent av alla finländska sjömän. Johanna Boijer-Svahnström konstaterar att den direkta konsekvensen av ett slopat lönestöd till rederierna skulle vara att fartygen flaggas ut och det skulle innebära arbetslöshet.
Men Juhana Vartiainen köper inte det argumentet.
– Det bästa vore förstås att Sverige och Finland tillsammans kom fram till en uppgörelse där man samordnar sina skattesystem och minskar på dessa idiotiska stödsystem som nu råder. Men det är alltid samma sak när man börjar prata om att skära ner i olika stöd. Då kommer det olika så kallade varningar eller katastrofscenarier, säger Vartiainen.
Han menar att varningar om arbetslöshet inte baserar sig på fakta.
– Dessa företagsstöd har ingen effekt på den totala sysselsättningen och arbetslösheten. Om man upphör att understöda en näring så kommer den arbetskraftsresursen att sysselsätta sig i någon annan del av ekonomin. Sannolikt ger detta också en mer lönsam och produktiv avkastning. Någon arbetslöshetseffekt finns det inte, slår Vartiainen fast.
Vartiainen får ändå mothugg av Johanna Boijer-Svahnström som berättar att Viking Line som arbetsgivare har kartlagt var deras besättning är bosatt. Utredningen visade att en väldigt stor del av dem bor i skärgården, i Åbolands skärgård, i Ålands skärgård, i östra Finland och i Lappland.
– Ta till exempel Sottunga med hundra invånare på Åland. Inte finns det så hemskt mycket andra jobb där. Eller i Korpo, Houtskär eller i Vasa skärgård till exempel, säger Boijer-Svahnström.
Vartianen kontrar med att det självklart inte finns några andra jobb i skärgården då alla redan har sysselsatts av dessa ”väldigt tungt subsidierade näringsgrenar”.
– Om inte dessa fanns så skulle det komma något annat! Fiske eller turism eller vad som helst, slår Vartiainen fast.
Vartiainen förklarar att det till exempel finns företagare som gärna vill erbjuda veckoslutsaktiviteter för hushållen på land.
– Men vi vet att dessa kryssningar är väldigt populära och de kostar nästan ingenting! Det är skattesubsidierat drickande för ungdomar! utbrister Vartiainen.
Juhana Vartiainen menar att företagsstöden har en direkt skadlig effekt också på befolkningen i stort.
– Något som ofta inte beaktas då det gäller företagsstöd är att alla andra då är tvungna att betala mer skatt. Beskattning har förstås också en dödviktseffekt. Du skattar en euro från skattebetalarna, och du förstör välbefinnande med kanske 1,1–1,2 euro, räknar Vartiainen upp.
Finland som sjöfartsnation går i graven?
Mats Löfström anser att frågan till syvende och sist handlar om ifall Finland vill vara en sjöfartsnation eller inte.
– Om man avslutar passagerartrafiken under finsk flagg, så betyder det att två tredjedelar av alla Finlands sjöarbetsplatser avslutas. Vad kommer att hända med den en tredjedel som finns kvar? frågar sig Löfström.
Han tillägger att det då bara är en tidsfråga innan de sjöfartsutbildningar som finns i Åbo, Mariehamn, Raumo och Kotka läggs ner.
– Det avslutar helt enkelt Finland som en sjöfartsnation samtidigt som vi ser att många andra länder i världen satsar mer på sin sjöfart, säger Löfström.
Juhana Vartiainen skräms inte av den här hotbilden heller.
– Idén att Finland inte skulle vara en sjöfartsnation, samtidigt som alla betonar att vi i praktiken är en ö, är helt idiotiskt! utbrister Vartiainen och fortsätter:
– Incitamenten för att upprätthålla sjöfart är enormt stor i Finland. Desto mindre behöver man stöd från skattebetalarna. Det är poängen här! säger Vartiainen.
Försörjningsberedskapen hotad?
Mats Löfström håller med om att det sannolikt alltid kommer att finnas ett intresse att upprätthålla fartygstrafik i Finland.
– Det finns säkert fartyg under till exempel Liberias, Cyperns eller Panamas flagga som är redo att sköta de transporterna som de finskt flaggade fartygen sköter idag. Frågan är om de Liberia- och Panamaflaggade fartygen finns tillgängliga i en kristid eller i en allvarlig störning? frågar sig Löfström.
Jag är inte övertygad av att det är nödvändigt att subsidiera studenternas supande på kryssningar för att upprätthålla vår försörjningssäkerhet
Juhana Vartiainen
Löfström berättar att utländskt flaggade fartyg inte kommer att ingå i Försörjningsberedskapscentralens transportpool, vilket de finländskt flaggade fartygen gör idag.
– För Finland är det särskilt viktigt med tanke på att 96 procent av Finlands utrikeshandel går med fartyg, säger Löfström.
Vid Rederierna i Finland uppger man att utrikeshandeln idag sköts till 70 procent av utländskt flaggade fartyg, 30 procent seglar under finsk flagg. Enligt dem är det finländska tonnaget redan idag för litet vid en krissituation.
Våra fartyg är dessutom byggda så att man kan ha krigsmaterial ombord på dem. Det kanske inte alla vet
Johanna Boijer-Svahnström
Försörjningsberedskapscentralen gav nyligen ett uttalande där man konstaterar att försörjningsberedskapen kan lida ifall delar av lönestödet till rederierna slopas.
Ungefär 60 procent av den finländska exporten av styckegods transporteras idag av bilfärjor. Motsvarande siffra för importen är 50 procent. Styckegods är till exempel mediciner och mat.
Johanna Boijer-Svahnström berättar att Viking Line varje år transporterar 600 000 bilar per år och 130 000 lastenheter.
– Våra fartyg är dessutom byggda så att man kan ha krigsmaterial ombord på dem. Det kanske inte alla vet, säger Boijer-Svahnström.
Juhana Vartiainen konstaterar att han skulle välkomna en seriös utredning om vilka stödsystem det eventuellt behövs för att upprätthålla just försörjningsberedskapen.
– Jag är inte övertygad av att det är nödvändigt att subsidiera studenternas supande på kryssningar för att upprätthålla vår försörjningssäkerhet. Det är en relevant fråga, funderar Vartiainen som säger att han ännu inte sett någon seriös analys kring detta.
Tycker du att Finland ska fortsätta stödja passagerarfärjorna, eller borde de klara sig på egen hand? Skriv gärna hur du tänker i kommentarsfältet!
