I Finland har arbetslösheten förvärrats. Arbetslöshetsgraden är nu den näst högsta i EU. Men i södra Europa som traditionellt har kämpat med sina sysselsättningssiffror är arbetslösheten i dag lägre. Endast Spanien har högre arbetslöshet än Finland.
Elina Pylkkänen är understatssekreterare på Arbets- och näringsministeriet. Hon utgår från att det stöd EU:s olika stater fått från EU:s återhämtningsfond spelar en stor roll.
EU-länderna beslöt i samband med budgetförhandlingarna år 2020 att skapa en särskild återhämtningsfond på 750 miljarder euro för att stötta ekonomin efter coronakrisen.
Då bedömde man allmänt att pandemin hade slagit betydligt hårdare mot Sydeuropa än Nordeuropa. I många fall hade södra Europas länder förlorat 8 procent av sin bruttonationalprodukt (bnp), medan motsvarande siffror i norra Europa låg mellan 2 och 3 procent.
Dessutom hade södra Europa fler sjukdomsfall.
Samhällenas infrastruktur var inte heller lika utvecklad i södra Europa som i norra Europa. Det fanns också en allmän uppfattning att de sydligare länderna behövde stöd för den gröna omställningen, digitaliseringen och för att förbättra sin energiförsörjning.
Därför beslöt man att bevilja högre stöd till de sydligare länderna än till de nordligare.
Elina Pylkkänen påpekar att länder som upplever en lågkonjunktur vanligen brukar stimulera sin ekonomi med summor som motsvarar 2 till 4 procent av landets bnp.
Återhämtningsfonden beviljade summor som i flera fall motsvarade 8 till 16 procent av bnp.
– Det är ganska stor stimulans, säger Elina Pylkkänen.
Finland beviljades ett stöd på 0,7 procent av bnp.
Finland hoppas på mer stöd i framtiden
Efter det har läget förändrats. Samtidigt som turistnäringen har återhämtat sig kring Medelhavets stränder har norra och östra Europa påverkats mest av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Finland har också lidit mer än andra länder av att Europeiska centralbanken länge höll sina styrräntor på en hög nivå. Vi har tvingats avbryta all handel med Ryssland och måste nu satsa allt mer på att bygga ut vårt försvar.
Elina Pylkkänen säger att både statsminister Petteri Orpo (Saml), president Alexander Stubb och andra politiker har diskuterat Finlands möjligheter att få mer stöd i EU.
Några mindre stödbeslut har redan fattats, men Elina Pylkkänen sätter sitt hopp till EU:s stora budgetpaket för åren 2028–2034. Där hoppas hon att Finland kan få mer stöd, eller åtminstone lägre krav när det gäller att finansiera paketet.