Petri Lyttinen lyfter upp den tunga regeln till en container som står på räddningsverkets gård i Kungsporten i Borgå. Han får ta i ordentligt, för containern är hårt förseglad.
Lyttinen är brandmästare och ansvarar för oljebekämpning och räddningsverkets arbete till sjöss. På hans ansvar vilar 11 räddningsbåtar och 19 containrar med oljebekämpningsutrustning.
– Mitt jobb är att vara förberedd på allt och ha olika planer för olika scenarier.
Det gnisslar till och dörren går upp. Inne i containern hänger metervis av något som ser ut som röda åkmadrasser, sådana som barnen använder på vintern.
Det är bom som ska dras ut i havet om det sker en oljeolycka. Det är den här bommen som ska ringa in oljan, så den inte sprider sig.
Containrar med oljebekämpningsbommar finns utspridda längs kusten i hela Östnyland. De finns bland annat i Kalkstrand, på Pellinge och vid kärnkraftverket i Lovisa.
I sommar har det uppstått två farliga situationer utanför Borgå, då ryska tankfartyg har varit nära att gå på grund. Båda fallen inträffade vid Kallbåda grund. Det här oroar personalen på Räddningsverket i Östra Nyland.
Trots att riskerna för en oljeolycka har ökat i Östersjön har man inte fått mer pengar för oljebekämpning, man övar heller inte mer än tidigare.
Riksdagens miljöutskott besökte Borgå
Staten borde ge mer pengar till oljebekämpningen. Det här budskapet har räddningsdirektör Peter Johansson predikat i flera år. Långt innan de rostiga fartygen med rysk olja började köra på Östersjön.
– Risken för en oljeolycka har aldrig varit så stor som nu, säger han.
Peter Johansson konstaterar att räddningsverket inte har fått mer pengar sedan den ryska skuggflottan började köra på Östersjön.
– Vi får i praktiken mindre pengar och risken har ökat.
Det är räddningsverket som ansvarar för oljebekämpningen vid kusten, men i och med att räddningsverket blev en del av välfärdsområdet har det blivit svårare att öva än tidigare.
Staten beviljar inte de pengarna åt välfärdsområdet som Oljeskyddsfonden tidigare beviljade räddningsverken för att kunna öva och både skaffa och underhålla utrustning.
I början av augusti hade han miljöutskottets Pauli Aalto-Setälä (Saml) på besök. Också kommendören för Finska vikens sjöbevakning, kommodor Mikko Simola var på plats. Tanken var att dela kunskap om läget på Östersjön för att kanske få tilläggsfinansiering.
Johansson upplever att Setälä förstod hans oro, men räknar inte med mer pengar.
– Ingenting faller från himlen.
Den gröna omställningen kräver annan slags oljebekämpning
Räddningsverket fick ändå nyss ett litet tillägg för oljebekämpning. Regeringen gav 2,5 miljoner euro ur vårens tilläggsbudget åt räddningsverken kring Finska viken och i Egentliga Finland. Östnyland fick en halv miljon av tårtan.
Pengarna går till att skaffa utrustning som är anpassad för att samla upp förnybara bränslen. Det blir en gemensam upphandling och alla räddningsverk får likadan utrustning.
Fartyg som drivs med förnybara bränslen blir allt vanligare, men räddningsverket har främst utrustning för att hantera fossila bränslen.
Finland har övat suga upp 30 000 ton olja ur havet
De tankfartyg som kör på Östersjön kan transportera upp till 100 000 ton olja, men när räddningsverken och gränsbevakningen övar räknar de att det som mest läcker ut 30 000 ton. Det här motsvarar två avdelningar på ett fraktfartyg.
Enligt Spotlights granskning av ryska skuggflottan sker nästan hälften av all rysk export av råolja och oljeprodukter via Östersjön.
Spotlights granskning visade också att en svartlistad oljetanker passerade Finska viken varannan vecka under våren 2024.
Ett svartlistat fartyg har så stora brister att det inte alls borde få röra sig på sjön.
Oljan som samlas upp ska ha en slutdestination
På räddningsverkets gård slår brandmästare Petri Lyttinen upp dörren till en container. Där inne finns ytvattenfilter, eller skimrar, av olika storlek. Den största ska lyftas ombord på ett fartyg med en specialgjord kran, de mindre kan man flytta för hand.
De här apparaterna ska suga upp oljan när den väl är samlad innanför bommen.
Ytvattenfiltren behöver el och hydraulik för att fungera, så i containern finns också en uppsättning reservbatterier.
När oljan väl är uppsamlad, oavsett om den hamnar i säckar eller i uppsamlingskärl, måste den deponeras någonstans och det är inte helt lätt.
– Vi håller på och utreder var det finns större cisterner dit vi kan föra stora mängder olja om det sker en större olycka, säger Petri Lyttinen.
Av räddningsverkets elva båtar har nio uppsamlingsutrustning, antingen på bogen eller på sidan. De här uppsamlarna samlar också upp olja ur havet.
Slutligen måste oljan föras någonstans där den kan brännas på ett säkert sätt, och det finns bara några ställen i Finland som klarar av det.
– Sker det en stor oljeolycka till sjöss kommer logistiken att bli det största problemet.
Ett oförsäkrat fartyg kör på grund - vem betalar?
En av de stora frågorna som oroar räddningsdirektör Peter Johansson är vad som händer om ett oförsäkrat fartyg kör på grund och förorsakar en miljökatastrof.
En oljetanker som inte är försäkrad av västerländska försäkringsbolag utan har ryska försäkringar, eller inga försäkringar alls, anses tillhöra skuggflottan.
– Om en tanker läcker talar vi om miljoner och åter miljoner euro. Vem ska då betala för allt jobb?