I tre generationer har familjen Finsen från Bornholm i Danmark arbetat med att lägga vasstak. Men ett varmare klimat med milda och regniga vintrar gör att vassens kvalitet blir sämre och vasstaken håller inte lika länge som förr.
– För 30 år sedan var det minusgrader på vintrarna hemma i Danmark, men med tiden har det blivit varmare. När det är minusgrader stannar nedbrytningsprocessen i vassen, som är ett levande material, säger Sebastian Finsen.
Ett danskt vasstak håller idag bara mellan 35 och 40 år. I Finland är förutsättningarna helt annorlunda och Valdemar Finsen uppskattar att ett vasstak här skulle hålla i 50-60 år.
Eftersom det inte alltid blir tillräckligt kallt skördas vassen ofta för tidigt i Danmark, vilket leder till att taken ruttnar snabbare.
– Här i Österbotten har vi sett att vassen är av bra kvalitet, säger Sebastian Finsen.
Vasskördandet ger bättre vattenkvalitet
Just nu skördar bröderna Valdemar och Sebastian Finsen vass vid mynningen av Petalax å i Malax. Verksamheten är en del av Närings-, trafik- och miljöcentralens Helmi-livsmiljöprogram, som syftar till att stärka den biologiska mångfalden och restaurera vattennaturen. I år ska bröderna hugga mellan 150 och 170 hektar vass för NTM-centralen.
Genom att skörda vassen med skonsamma specialmaskiner och ta bort den från området blir vattenkvaliteten bättre.
– Vassen är ett av de bästa filtreringssystemen för att ta bort näring ur vattnet. Analyser visar att vattenkvaliteten, fågellivet och fisklivet blir mycket bättre i området, säger Valdemar Finsen.
Han berättar att han och hans bröder är de första i Finland som skördar vass för att användas i vasstak.
Vassen de skördar på hösten görs till flis som blir pellets för eldning, om vassen är gammal krossas den och blir kvar på marken. På vintern kan de skörda vassen som ska bli deras huvudprodukt, vasskärvar som de gör vasstak och isoleringsmattor av.
Ekologiskt hantverk
Enligt bröderna är vasstak ett ekologiskt alternativ som binder koldioxid. För att förlänga takens livslängd ytterligare används moderna metoder, de fäster ljung på taknocken med kopparstänger och kopparnät.
– Kopparjonerna droppar ner på taket och skyddar det mot förruttnelse, säger Sebastian Finsen.
Enligt Sebastian Finsen bildas det mindre koldioxid i deras process från skörd till färdigt tak jämfört med ett tak av tegel. Han berättar att vasstak är ekologiska eftersom de binder mycket koldioxid och består av återvunnet material, som växer upp igen varje år.
– Vi talar mycket om grön energi och där vinner vasstak på alla sätt. Om du lägger det fel kommer det in vatten, alla tak läcker om du lägger dem på fel sätt.
Enligt Sebastian Finsen är vasstak vanliga i Holland, Ungern, Tyskland och i Danmark.
– Man börjar se dem också i städerna och på norra Själland, som vi känner till, där är det väldigt vanligt.
Tre generationer av takläggare hittade till Molpe
Historien om familjen Finsens företag började i början av 1970-talet med att brödernas farfar flyttade produktionen från Danmark till Tåkern i Östergötland i Sverige, ett av Skandinaviens största fågelreservat.
– Vi tycker att vasstak är väldigt, väldigt fint och det har vi gjort i tre generationer, säger Valdemar Finsen.
Vägen till Finland började när en finländsk anställd berättade om de stora vassfälten här.
– Först tänkte jag att vi inte behövde det, vi hade ju tusen hektar i Sverige. Vad skulle vi göra i Finland? säger Valdemar Finsen.
Men föräldrarna reste till Korsnäs och föll för lugnet. Snart var även bröderna på plats och erbjöds lokaler i Molpe frys gamla byggnad. I april 2023 skördade de vass i Österbotten för första gången.
– Vi kom hit och vi tyckte det var väldigt bra här. Vi tycker väldigt bra om samhället och har börjat spela lite fotboll i Malax, säger Valdemar.
Ser en framtid i Finland
Bröderna Finsen har kontaktats av finska byggnadskonstruktörer som är intresserade av vasstak.
– Vi har funderat på att lägga vasstak på vårt hus här i Molpe nästa sommar, säger Sebastian Finsen.