Sedan 2023 är det kommunerna som ansvarar för insamlingen av avlagda textilier för återvinning. Emmaus i Ekenäs har i samarbete med avfallshanteringsbolaget Rosk´n Roll haft hand om den lokala textilåtervinningen.
Vid Emmaus tömmer man Rosk´n Rolls textilavfallskärl och sorterar sedan de avlagda kläderna och textilierna som samlats in i det som måste slängas och det som går att återvinna.
Kring år 2028 träder nya direktiv från EU i kraft, vilket innebär att ansvaret för textilåtervinningen flyttar från kommunerna till producenten.
Maarit Kinnunen vid Emmaus säger att deras återvinningsverksamhet gällande avfallstextilier också kommer att upphöra när ansvaret övergår till producenterna.
Eftersom kommunerna började samla in textilavfall först år 2023 är det relativt nytt att det finns insamlingskärl. Enligt Kinnunen är det inte självklart för alla vilka textilier som är avfall och vilka som kan återvinnas.
– Mattor, skor och smutsiga kläder hör till avfall, medan slutslitna men rena kläder och textilier borde hamna i textilåtervinningen för de går bra att använda på fibernivå, förklarar Kinnunen.
Producenterna ska i framtiden ansvara för återvinningen av kläder
När ansvaret för klädåtervinningen flyttas över till producenterna tror Kinnunen att det i praktiken kommer att betyda att butikerna samlar in textilier.
Kinnunen tycker att det är bra att producenterna själva kommer att samla in textilavfallet.
– Det hör ju till producenterna att ta hand om avfallet för det är ett väldigt stort problem i dagens läge. Vi har sett de enorma klädbergen i Afrika. Europa kämpar också med dem, berättar hon.
Men hon tror att det också kan finnas negativa sidor av att producenterna själva samlar in textilavfallet. Producenterna kan då till exempel försöka sälja nya kläder till dem som lämnar in sina gamla för återvinning.
– Till exempel kan det redan vara så i en del butiker att om du lämnar in dina begagnade kläder så får du något slags köpkort som ersättning, och det kan ju uppmuntra till att konsumera mera kläder, säger Maarit Kinnunen.
Det är också oklart hur producenterna sedan ska sköta insamlingen av klädavfallet, det vill säga vart det ska skickas efter att det samlats in och vem som ska sköta den processen.
Inte heller hållbart att köpa kläder på loppmarknad
Endast en procent av kläderna som produceras i världen återvinns i dag. Kinnunen säger att konsumenterna bär en del av ansvaret för det stora textilavfallet.
– Att konsumera ultrasnabbt mode och köpa nya kläder är inte hållbart. Vi kan inte fortsätta konsumera i de här mängderna vi gör nu, säger hon.
Enligt Kinnunen borde konsumenterna innan de köper kläder fundera om de verkligen behöver dem, och ifall de kläder de köper är sådana att de kan använda dem länge.
– Det är inte så farligt att köpa nya kläder ifall man använder dem länge, men att köpa nytt och bara använda det några gånger innan man sätter det vidare till återvinning är inte bra, säger hon.
Hon förtydligar att det alltid är bättre att föra kläder till återvinning eller loppmarknader i stället för att slänga bort dem. Men mängden kläder på loppmarknader växer också och det är inte heller hållbart att ofta köpa kläder därifrån eftersom även det bidrar till en överkonsumtion av kläder.
Klädkonsumtionen borde helt enkelt minska överlag så att det finns färre kläder i omlopp.
Klädernas material påverkar också om de kan återvinnas
Materialet som kläder tillverkas av inverkar både på hur hållbara och miljövänliga de är. Om Emmaus får in vintagekläder av bomull från till exempel 60-talet kan de fortfarande vara i gott skick, berättar Kinnunen.
– Sedan kan vi få in snabbmode där t-skjortorna efter några tvättar helt tappat formen och är noppiga, säger hon.
Emmaus tar inte emot ultrasnabbt mode eftersom de inte vill sälja vidare sådana kläder. Helst vill de inte heller ge bort kläder av ultrasnabbt mode i sina donationer. De önskar i stället att konsumtionen av sådana kläder ska upphöra.
Hon tror också att det skulle vara viktigt med tanke på klädåtervinningen att det finns lagstiftning som binder producenterna till att delvis tillverka kläder av återvunnet material.
Så länge det inte är billigare för konsumenterna att köpa kläder av återvunnet material kommer det inte heller att finnas en stor efterfrågan på sådana kläder. Det här påverkar också återvinningen av kläder eftersom det behöver finnas en efterfrågan på återvunnet material för att den ska öka.