Björkboda låsmuseum visar låsen som blev vardag för finländarna: ”De finns i nästan varje höghus”

I en arbetarbostad på Kimitoön finns en unik bit industrihistoria. Förutom låstillverkning berättar Björkboda låsmuseum om livet i ett samhälle som en gång präglades av brukets rytm.

I Björkboda låsmuseum stiger man in i en historia som en gång gav liv åt ett helt samhälle. Samlingen av lås och andra skapelser i den lilla arbetarbostaden på Kimitoön berättar vikten av låstillverkningen under de senaste hundra åren. De som bodde här, var några av de hundratals anställda på fabriken några hundra meter bort från arbetarbostaden.

På bilden syns en skylt som säger "Björkboda Bruk", svartvita fotografier av kostymklädda personer, nycklar och brev i en glasmonter.
I Låsmuseet får besökarna ta del av Björkbodas industrihistoria alldeles från början. Bild: Stefan Granholm
Vägg med olika antika hänglås och nycklar.
På Björkboda Låsmuseum finns även andra lås än de som tillverkats i Björkboda. Bild: Stefan Granholm

Björkboda bruk grundades av stockholmsborgaren Mikael Hising, som även ägde Dalsbruk. År 1732 uppfördes en stångjärnshammare och härd i byn. Bruket placerades i Björkboda i Finland eftersom det fanns gott om skog och vattenkraft för att producera järn. Efter flera ägarbyten och ekonomiska svårigheter övergick Björkboda till att producera lås.

Med hjälp av låssmeder från Eskilstuna i Sverige, drev målarmästare Ulrik Palmus verksamheten vidare i Björkboda efter att låsproduktionen inleddes 1887. År 1904 köptes fabriken upp och utvidgades av Edvard Frisk tillsammans med några andra. Från och med 1977 tog Wärtsilä över innan fabriken slutligen producerade Abloys lås. I dag är fabriken inte längre i bruk efter att den stängde mellan 2018 och 2019.

”Man hittar de i nästan alla trapphus”

Björkboda låsmuseum drivs av Sagalunds museistiftelse. Låsmuseet öppnade sina dörrar 1979 i den gamla arbetarbostaden och visar upp alla möjliga låstyper. Allt från cykel-, båt- och hänglås går att hitta i glasmontrarna inne i den gamla byggnaden. Bor man till exempel i ett höghus, är det heller inte osannolikt att det står ”boda” på någon av låsen i trappuppgången, berättar guiden Lukas Palomäki.

– En fin produkt som man ganska bra kan associera med Björkboda är det här säkerhetslåset. Det fanns två olika modeller och man hittar dem nästan i alla höghustrappor någonstans. De flesta som kommer hit så blir ganska överraskade när de ser sitt lås – som är i användning varje dag – på museum.

En samling av gamla hänglås som hänger på en vägg, vilket visar en mängd olika former och storlekar, med ett framträdande hänglås med en nyckel insatt.
Intresset för låsmuseet är stort, det är inte ovanligt att folk hör av sig och vill veta mer om lås de hittat. Bild: Stefan Granholm
Man i svart t-shirt står vid en vägg inomhus med ett rum i bakgrunden. På väggen syns olika tidningar och bilder. Han bär också en keps.
Lukas Palomäki har guidat Låsmuseets gäster under flera somrar. Han berättar att det är många lokalbor som intresserar sig av brukets historia. Bild: Stefan Granholm

Vissa av låsen är svåra att bestämma årtal på eftersom de har varit med så länge och inte har några serienummer. Lukas Palomäki har under flera somrar guidat museets besökare. Han berättar att ett sätt för att ta reda på låsens ålder, är att titta närmare på namnet.

– Det enda man kan gå efter är hur långt namnet på låset är. Björkboda bruk på Kimitoön är de riktigt äldsta. Sedan kommer Björkboda som är lite nyare och slutligen ”boda” säger Lukas Palomäki.

Enda låsmuseet i Finland

Hans Ginlund är museichef på Björkboda låsmuseum. Han berättar att museet inte bara visar upp olika fabriksprodukter, utan berättar också om Björkbodas kultur och historia. Låsmuseet är även det enda låsmuseet i Finland, vilket gör det till ett lite annorlunda museum.

– Här finns ju en nisch som vi skulle kunna utnyttja ännu mer än vad vi gör i dagens läge. Men vi är ganska begränsade av våra utrymmen och till en del också av våra resurser, säger Hans Ginlund.

Arbetsbänk med en organiserad verktygsförvaring, omgiven av arbetskläder och förpackningar.
Arbetsbostaden där museet håller till, ger en inblick i hur det kunde se ut i fabriken som finns en bit bort. Bild: Stefan Granholm
En man står utomhus framför en beige vägg, klädd i en svart t-shirt med ett tryck. Bakom honom syns en ett staket och ett fönster framför en blekgul vägg.
Hans Ginlund är nöjd över arbetsbostaden som utrymme för Låsmuseet. Bild: Stefan Granholm

Museet berättar även om livet i den gamla bostaden. Går man genom utställningens första rum kliver man in i ett vardagsrum där tiden stannat på 1970-talet. Något oväntade föremål som också finns utställt på museet är hatthyllor och spjälgardiner, även de tillverkade i Björkboda.

– Man ville utveckla så mycket som möjligt på fabriken, speciellt med tanke på vad som finns färdigt på plats i en lägenhet, till exempel hatthyllor och spjälgardiner, säger Lukas Palomäki.

I år är Låsmuseet öppet fram till 10 augusti eller enligt överenskommelse.

Artikeln uppdaterades den 2.8 kl. 12.49. Kimito korrigerades till det korrekta Kimitoön.