Yle genomförde testet genom att ringa icke-brådskande vårdnummer i fyra olika välfärdsområden. Medan Kymmenedalen svarade inom några minuter, fick de som ringde till Österbotten vänta längst – ibland över ett dygn på att få kontakt med en sjukskötare eller läkare.
Yle Uutisets test utfördes i Österbottens, Västra Nylands, Norra Savolax och Kymmenedalens välfärdsområden. Testpersonen väntade fem minuter på svar och lämnade därefter ringbud. I Västra Nylands och i Norra Savolax välfärdsområden kunde man endast lämna ringbud.
De här fyra välfärdsområdena valdes eftersom de pekades ut som särskilt problematiska i en rapport från Instituet för hälsa och välfärd THL i fjol.
Uppringd efter 14 minuter eller efter 28 timmar
Testen utfördes under tre vardagsmorgnar i slutet av juni. I Kymmenedalen fick man svar via telefon efter några minuter två av dagarna. Återuppringningstiden varierade beroende på dag och välfärdsområde mellan 14 minuter och tre och en halv timme i de övriga välfärdsområdena förutom Österbotten.
I Österbotten fick man inte svar inom fem minuter och återuppringningstiden var mycket lång. Som snabbast ringde välfärdsområdet upp efter 23 timmar och två minuter, som längst 28 timmar och 45 minuter.
Nytt system skapar köer
Enligt Österbottens välfärdsområde beror de långa väntetiderna på att personalen under vintern och våren tagit i bruk ett nytt kund- och patientdatasystem. Det har skapat flaskhalsar i telefonservicen.
Målet är att fler ska kunna sköta sina vårdärenden online, så att telefonköerna minskar.
– Men digitaliseringen är ingen universallösning, varnar Kristiina Patja, professor i hälsovård vid Helsingfors universitet:
– Digitala tjänster måste vara tillgängliga för alla. Annars riskerar vissa grupper att hamna ännu mer på efterkälken, säger Patja.
Lagen kräver svar samma dag
Enligt lag ska alla som ringer till vården i ett icke-brådskande ärende få svar samma dag, senast innan kontorstidens slut. Men i Österbotten bryter man dagligen mot lagen när tiotals samtal blir liggande till nästa dag.
Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen är tydlig:
– Tidsgränserna är bindande regler, inte bara målsättningar, säger han.
Han anser att problemen går att lösa om man systematiskt följer upp telefonköerna och lägger ut informationen offentligt, till exempel på webben.
Puumalainen är också beredd att ta till hårdare åtgärder om läget inte förbättras:
– Regionförvaltningsverken måste vid behov kunna använda kraftfulla tillsynsmetoder, som till exempel vitesföreläggande.
Vissa får bättre service än andra
Kristiina Patja ser också ett större jämlikhetsproblem i det faktum att nästan två miljoner finländare har tillgång till företagshälsovård – och därmed får snabbare vård än de som är hänvisade till den offentliga sidan.
– Nu har vi vant oss vid att vissa får bättre tillgång till vård än andra, säger Patja.
Situationen är ändå inte hopplös. I Birkaland har man lyckats besvara nästan alla samtal samma dag genom att engagera hela personalen och anpassa arbetsscheman.
– Det har krävt hela personalens engagemang, säger Sari Mäkinen, chef för social- och hälsocentralen i Birkaland.
Artikeln är en bearbetad och förkortad översättning av Yle Uutisets artikel. Översättning och bearbetning av Filip Stén.