I ett skåp vid Åbo Akademi i Åbo förvaras för tillfället flera 200 år gamla mikroalger. Skåpet ser ut som ett kylskåp, men istället för att hålla saker svala är det inställt på 20 plusgrader.
Orsaken är att alger från Neapel i Italien och Östersjön i Finland ska få den näring de behöver för att hållas vid liv.
– Vi väcker upp de så kallade vilocellerna i de här algerna, så att vi kan analysera dem vidare i laboratorieförhållanden, säger Conny Sjöqvist, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
De finländska algerna kommer från Haverö i Nagu.
– Vi var där i fjol somras i juni. Då var det ett team från Frankrike och Tyskland där också som samarbetade med oss, säger Sjöqvist.
Mikroalger gör att vi kan andas
Mikroalgerna är kanske de viktigaste byggstenarna i det marina ekosystemet. I näringskedjan befinner sig mikroalgerna längst ner och fungerar som mat åt djurplankton. Djurplankton äts sedan av fisk, som äts av människor och djur.
Mikroalger är också en så kallad primärproducent, det vill säga de producerar sin egen energi genom fotosyntes. De tar upp enorma mängder av koldioxid från atmosfären och bromsar den globala uppvärmningen.
Dessutom producerar de hälften av allt syre i atmosfären, förklarar Sjöqvist.
– Så vartannat andetag vi tar kan vi tacka de här mikroalgerna i havet för.
Huvudidén med forskningen är att titta närmare på hur mikroalgerna anpassat sig till den globala uppvärmningen.
– För som vi vet så har ju temperaturen på jorden stigit allt efter att industrialiseringen kom igång, och det finns extremt lite kunskap om hur mikroalgerna har anpassat sig till en historisk global uppvärmning, säger Sjöqvist.
Genom att ta en titt på hur algerna vuxit i olika temperaturer kan man få ett hum om hur de kommer att reagera i framtiden.
Dessutom tittar forskarna på genetiska mönster, så som arvsmassa. För även om algerna vuxit bättre till följd av värmen kan det ha haft konsekvenser för någon annan del av cellerna.
Till sist kollar man också på vilka konsekvenser temperaturökningen haft för resten av ekosystemet.
– All den här informationen kan vi mata in i så kallade framtidsmodeller där vi försöker förstå hur ekosystemet i Europa ser ut om kanske hundra år, säger Sjöqvist.
En algbank skapas vid Åbo Akademi
Än så länge har man kunnat se att algerna i Skärgårdshavet vid Nagu växer bättre när vattnet har blivit varmare. Den här ändringen har pågått sedan 1960-talet.
– Men samtidigt har också cellmorfologin, alltså hur cellen ser ut, förändrats. Och det vet vi inte riktigt ännu vad det har för konsekvenser, säger Sjöqvist.
Nästa steg är att komma i kontakt med andra forskare runt om i Europa för att kunna använda de uppväckta cellerna också i andra frågeställningar.
Samtidigt som man samlar in de olika mikroalgerna passar man också på att bygga en så kallad algbank vid Åbo Akademi i Åbo.
– Vi kommer ha en helt unik resurs på det sättet. Som vi kan erbjuda hela forskningssamfundet globalt, säger Sjöqvist.
Om forskarna lyckas väcka upp sådana arter som de är intresserade av isolerar de enskilda celler med en mikropipett. Efter att man flyttat cellerna får de fortsätta dela på sig, berättar Sjöqvist.
– På det viset kan vi skapa klonade cellkulturer av algerna som då härstammar från olika tidsåldrar.
Är det svårt att väcka upp alger?
– Det är ganska svårt eftersom vi egentligen inte förstår vad det är som får dem att vakna igen väldigt bra ännu. Så vi får helt enkelt testa olika saker, olika temperaturförhållanden, olika näringsnivåer, olika ljusmängder. Egentligen är det bara mycket försök och misslyckanden och det tar jättemycket tid, men ibland lyckas det.
Finns det risker med att väcka upp så här gamla alger?
– Förstås kan det finnas några risker, men vi håller allting här i labbet och vi arbetar i väldigt sterila förhållanden.
Inne på laboratoriet öppnas aldrig några flaskor utanför de sterila skåp som används. Det finns alltså en väldigt liten risk att till exempel gamla bakterier eller liknande skulle sprida sig från laboratoriet, berättar Sjöqvist.
– Det kan förstås hända att vi också väcker upp något virus eller någonting därifrån. Det här är inte något vi har tittat på ännu, men det skulle vara väldigt intressant att titta på vad för slags andra organismer vi väcker upp.