WASHINGTON Efter intensiva förhandlingar har president Donald Trumps kontroversiella budgetpaket slutligen godkänts med minsta möjliga marginal.
En enorm seger för Trump som kan fira nationaldagen med att underteckna det som han beskriver som sitt viktigaste lagpaket under den andra presidentperioden.
I senaten var det republikanen Lisa Murkowski från Alaska som blev tungan på vågen. Hon sa ja efter att ha säkrat omfattande subventioner till sin hemstat.
En delstat med endast 0,2 procent av USA:s befolkning. Detta politiska manövrerande räddade sannolikt Murkowskis egen politiska karriär.
Att få förnyat förtroende blir betydligt svårare för många republikanska kongressledamöter, inte minst eftersom lagpaketet är väldigt impopulärt bland amerikanerna.
En sammanvägning av flera opinionsmätningar visar att över hälften av de tillfrågade är emot lagen. Färre än en tredjedel av de tillfrågade stödjer budgeten.
Det var också därför omröstningen i representanthuset blev ytterst jämn.
Trumps taktik för att omvända de motvilliga kongressledamöterna bestod av två faser.
Först inbjudning till Vita huset där kongressledamöterna smickrades och fick signerade gåvor. Sedan offentliga påhopp mot de lagstiftare som fortfarande tvekade.
Till slut vågade bara två republikaner i representanthuset stå emot sin president.
Budgetens innehåll gynnar främst de rika
Budgeten innehåller skattesänkningar som främst gynnar höginkomsttagare och landets allra rikaste, ökade anslag till militären och i synnerhet migrationsmyndigheten ICE, samt nedskärningar i klimatpolitiken.
Finansieringen sker genom att skuldtaket höjs med fem biljoner dollar, alltså femtusen miljarder dollar, på ett decennium och samtidigt ökar låntagningen med 3,3 biljoner dollar. Det går stick i stäv med tidigare republikanska löften.
Det som ändå väckt mest kritik är nedskärningarna i olika välfärdsprogram. Ungefär 12 miljoner amerikaner, främst låginkomsttagare, barn och funktionsnedsatta, förlorar tillgången till den statliga Medicaid-sjukförsäkringen.
Att inte längre ha tillgång till olika hälsovårdstjänster kommer att ha långtgående och förödande konsekvenser, säger Lauren Reliford som arbetar för Children's Defense Fund.
Jag träffar henne utanför kongressen. Hon har själv varit beroende av Medicaid och mathjälp när hon växte upp. Lauren Reliford håller inte tillbaka med kritiken.
– Jag är en ättling till slavar, så jag tror att detta är en fortsättning på de ideologier som har funnits i detta land sedan pilgrimerna landsteg, vem som förtjänar och vem som inte förtjänar. Det här är ett mörkt ögonblick i landets historia.
Nedskärningarna drabbar republikanska valdistrikt
Nedskärningar i hälsovården slår hårdast mot landets fattigaste valdistrikt. Många av dem har genomgått en dramatisk politisk förändring.
För femton år sedan representerades endast en fjärdedel av USA:s hundra fattigaste områden av republikaner i kongressen. Idag har den siffran mer än fördubblats till över hälften.
Detta speglar en remarkabel förändring i amerikansk politik. Republikanerna har transformerats till ett arbetarklassparti, medan Demokraterna allt mer blivit ett parti för välutbildade höginkomsttagare koncentrerade längs landets liberala kuster.
Det är mot den bakgrunden som många republikanska politiker, särskilt i jämna valdistrikt, riskerar sina mandat.
Republikanernas strategi vilar på två förhoppningar. Dels att ekonomin ska växa tillräckligt kraftigt för att minska behovet av ökad statsskuld, och dels att de som drabbas hårdast av nedskärningarna inte dyker upp vid valurnorna.
Riskabelt spel med 2017 som varnande exempel
Samtidigt är de välmedvetna om vad som hände 2017. Då försökte Trump montera ned Obamacare, vars huvudsyfte är att ge fler amerikaner sjukförsäkring.
Det var endast tack vare den nu framlidne republikanska senatorn John McCain, som till skillnad från Lisa Murkowski, prioriterade nationens bästa framför partipolitik, som reformen överlevde.
Konsekvenserna lät inte vänta på sig. I mellanårsvalet 2018 led Republikanerna ett svidande nederlag när Demokraterna effektivt kampanjade mot deras försök att avveckla det federala sjukvårdssystemet. Nu står Demokraterna med ännu starkare valargument.
Kongressdramat har samtidigt blottlagt Trumps järngrepp om det republikanska partiet. Lagstiftare är redo att offra både sina värderingar och politiska karriärer för att presidenten ska kunna infria sina vallöften.
Men de verkliga förlorarna är samhällets mest utsatta.
En korrespondents tillbakablick
Detta är min sista analys som USA-korrespondent efter tre intensiva år i Washington DC.
När jag anlände sommaren 2022 var det politiska landskapet ett helt annat. Joe Biden hade nyligen lyckats driva igenom historiens största klimatpaket. Samma paket som nu skrotas.
Medan Trump var en försvagad expresident i exil i Florida, långt från rampljuset. Många bedömare avfärdade möjligheten till en Trump-comeback. Hur fel de hade skulle snart visa sig.
Under min första arbetsvecka som korrespondent briserade nyheten om FBI:s razzia mot Mar-a-Lago, där expresidenten förvarade hemligstämplade dokument. Plötsligt var Trump åter i centrum.
Ju fler åtal det blev, ju starkare lyste strålkastarljuset på Trump och desto mer energi fick hans Maga-rörelse.
Min rapportering kom i stor utsträckning att handla om hur en politiskt sårad Trump återhämtade sig och byggde en maktbas starkare än någonsin.
Idag regerar han likt en monark med lojala undersåtar. Han styr landet med auktoritära drag efter eget gottfinnande.
Hur Amerika kommer att se ut när Trump lämnar Vita huset om tre och ett halvt år är omöjligt att förutse. Men en sak står bortom allt tvivel: USA har trätt in i en ny era, radikalt annorlunda från den jag mötte när jag först anlände som korrespondent sommaren 2022.
Tack för att du läste.
Daniel Olin har varit Svenska Yles USA-korrespondent sedan augusti 2022. Han efterträds i augusti av Josefin Flemmich.