Tunga moln hänger över åkern och ger en vemodig stämning till den österbottniska slätten. Fältet med fiberhampa sträcker sig långt bort från landsvägen.
Jan-Anders Lindfors är inte ensam i trakten att ha fiberhampan stående på åkern. En åker som hade kunnat användas till något annat, om hampan inte stod kvar så stadigt.
– Det finns entreprenörer som skördar, men jag tror inte att det kommer att lyckas. Det kommer så mycket ogräs här nu så det blöter upp hampan från stammen. Det ska vara väldigt torrt för att hampaskörden ska lyckas, säger Lindfors.
Han är en av Hemka fibers kring etthundra kontraktsodlare, som lockades till avtal om att så hampa i fjol. Löftet var att bolaget skulle utföra skörden och köpa produkterna till ett avtalspris.
Ekonomiska problem hos Hemka satte ändå käppar i hjulen. När det var dags att skörda var företaget omöjligt att nå och något skördande blev det inte heller.
– Jag hade väl inte så stora förhoppningar från början, men det visar sig till och med vara värre än jag trodde.
Nästan omöjlig att rå på
Jan-Anders Lindfors har 18 hektar hampa som nu står nästan orörd. Även om han försökt slå växterna med både egna och lånade maskiner, har han fått ge upp.
Hampans fördel är att den är väldigt tålig – nackdelen är att den är otroligt svårskördad. Det behövs specialmaskiner för att meja ner de två meter höga stråna. En del av odlarna har själva försökt ta ner skörden med olika verktyg, men insett att konventionella skördemaskiner inte biter på hampan.
Lindfors främsta tillhyggen i hytten var vinkelslipen, motorsågen och brandsläckaren. Hampan lindar in sig i all mekanik och friktionen i maskinerna gör att den antänds. Lindfors hade inte väntat sig det här läget.
– De har ju hela tiden lovat att komma och skörda. Men samtidigt hade de haft finansiella problem och det var många frågetecken. Men det där visste vi förstås inget om då vi sådde, säger Lindfors.
Läget är låst. Vissa odlare har lyckats välta ner skörden, men Lindfors är rädd för att det kan ta flera år innan växterna förmultnat.
Några odlare tog till radikala medel och eldade upp sina hampafält. Men att förstöra skörden medvetet är inte tillåtet om man lyft stöd för grödan. Hampan är ändå inte belagd med något skördetvång, så det är okej att den blir kvar på åkern.
Hampa har odlats småskaligt också i modern tid, men någon storskalig avsättning för skörden har inte funnits i Finland förrän Hemka kom med sitt koncept för hur skörden skulle processas och kommersialiseras.
Bra odlingsväxt – i princip
Jan-Anders Lindfors anser att hampa är en utmärkt växt då den lämpar sig bra i vårt klimat, är lättskött och utmärkt som rotationsväxt. Men nu blev kontraktsodlarna utan avsättning för skörden, trots att de betalat för utsädet.
Österbottens svenska producentförbund har anlitat en jurist som ska bena ut det juridiska kring odlingsavtalen. Ifall Hemka fiber går i konkurs försöker man från förbundets sida trygga att kontraktsodlarna kunde få en del pengar om Hemkas maskinpark säljs.
Det är alltid stora risker då man hoppar på tåget först av alla
Jan-Anders Lindfors, fiberhampaodlare
Lindfors är ändå inte längre så hoppfull om att få ersättning. Men han är glad över att förbundet i alla fall driver deras sak. Som läget är nu blir det en förlustaffär för honom som odlare.
– Det är väl alltid stora risker då man hoppar på tåget först av alla. Det är väl sådant man får räkna med som företagare, men kanske det kunde ha lyckats bättre.
Lindfors är inte ensam om att vänta på skördemaskinerna. Ett företag från Lappo kör med fyra maskinkedjor och försöker skörda det de hinner. Men regnen har redan blött upp växtligheten så att stammarna blir uppblötta och svårkapade.
Minskar tilltron till hampa
Jan-Anders Lindfors går fram till växtligheten och bryter av ett strå, som närmast liknar ett vasstrå. Men när man river av stammen längs med, uppstår långa fibertrådar, han försöker dra av, utan att lyckas.
– Det är det starkaste växtfiber som finns, så det fungerar ju bra för material som behöver vara hållbart. Men det blir otroligt svårt att skörda, säger han och skrattar uppgivet.
Helst skulle han plöja eller fräsa ner alltsammans i jorden, men ingen av maskinerna i byn rår på hampan.
– Jag har anmält det som stubbträda i stödansökan som stubbträda. För att uppfylla kraven räcker det att jag vältar ner det. Enda viset att få bort det från åkaren är att elda eller möjligen få det att ruttna men det lär ta flera år, säger han.
Lindfors säger att tilltron till hampa som odlingsväxt fått sig en rejäl törn av strulet med Hemka fiber. Det är egentligen synd, för odlingstekniskt har hampan varit lättskött.
Skulle det fungera kunde jag pröva på nytt
Jan-Anders Lindfors, jordbrukare
– Måttligt med gödsel, ingen bekämpning. Det är bara sådd och så får man titta på resten av året. Så själva hampaväxten tror jag är utomordentlig. Men vi måste ha företag att kunna lita på för att sköta resten av kedjan.
Lindfors har inte kastat in handduken helt gällande hampa som odlingsprodukt.
– Det skulle behövas bättre uppstyrning av eventuella uppköpningsföretag. Det såg lovande ut med ekonomin de visade upp. Om det skulle fungera skulle jag nog kunna pröva på nytt.