År 2023 drabbades Finland av en fågelinfluensa-epidemi, som även spred sig till en rad pälsfarmer runtom i landet. Livsmedelsverket fattade beslut om att samtliga djur vid drabbade pälsfarmer skulle avlivas.
En av de pälsfarmare vars minkar och rävar avlivades efter beslut från Livsmedelsverket har valt att föra frågan om hur avlivningsbeslutet fattades till domstol. Farmaren förlorade, först i Vasa förvaltningsdomstol och nu även i Högsta förvaltningsdomstolen.
Domslutet från HFD tillkännagavs på onsdagen.
Missnöjd med Livsmedelsverkets testmetoder
Frågan som skulle avgöras var om Livsmedelsverket fattade sitt beslut om förekomsten av fågelinfluensa hos dessa djur på allmänt godtagna veterinärmedicinska grunder.
Farmaren argumenterade för att Livsmedelsverket baserade sitt avlivningsbeslut på bristfälliga testmetoder. Enligt de expertutlåtanden som farmaren lämnat in kunde antikroppstestet som Livsmedelsverket använde sig av inte påvisa en akut, smittsam fas av sjukdomen. Testet visade endast att djur på farmen bar på antikroppar som avslöjade att djuret vid någon tidpunkt hade exponerats för viruset.
Enligt farmaren var den här testmetoden olämplig, han ansåg att myndigheten snarare borde ha använt sig av virologiska tester.
Livsmedelsverkets beslut inte oproportionerligt, enligt HFD
Domstolen resonerar i sitt avgörande ändå på ett annat vis. Eftersom det rörde sig om en farlig sjukdom som sprider sig snabbt ansåg HFD att det inte hade varit möjligt att använda virologiska testmetoder vid den aktuella tidpunkten. Hösten 2023 kartlades samtliga pälsfarmer i Finland och det handlade om ett stort antal pälsfarmer och verkligt många djur.
År 2023 orsakade viruset också för första gången massdöd bland skrattmåsar.
Också på den aktuella pälsfarmen hade det under sommaren 2023 funnits skrattmåsar. Fåglarna hade haft tillträde åtminstone till delar av farmens skugghus eller till gödselunderlaget i skugghusen. Med hänsyn till dessa omständigheter kunde Livsmedelsverket anse att det fanns ett epidemiologiskt samband mellan smitta hos vilda fåglar och antikropparna som pälsdjuren på farmen bar på.
Enligt Livsmedelsverket var det omöjligt att göra en individuell riskbedömning eftersom antalet djur var så stort. HFD valde även här att gå på samma linje som myndigheten.
HFD skriver i sitt domslut att avlivningen av samtliga pälsdjur på farmen inte utgjorde ett oproportionerligt ingrepp i farmarens egendomsskydd eller näringsfrihet, då man väger in de risker som epidemin innebar för befolkningen.