Egentliga Finlands välfärdsområde har kämpat med ekonomiska problem, och bekymren fortsätter. Nu ansöker Varha om tilläggspengar på 150 miljoner euro för att kunna trygga tillräckliga tjänster i enlighet med grundlagen. Välfärdsområdesstyrelsen var på tisdagen enhällig i sitt beslut.
Om Varha inte får tilläggspengar så måste man anpassa sin verksamhet ytterligare och i praktiken skulle det betyda försämrade tjänster inom exempelvis tandvården, missbrukarvården, mentalvården, skol- och studerandehälsovården.
Det här skulle äventyra vården som patienterna behöver och därmed patientsäkerheten, tjänsterna för äldre skulle försämras och jouren skulle belastas ytterligare.
– Regionförvaltningsverket har exempelvis påpekat att det måste finnas tillräckligt med personal och att handläggningstiderna måste hållas inom den lagstadgade tiden, säger styrelseordförande Niina Alho (SDP).
Bakom ansökan ligger också justitiekanslerns beslut, enligt vilket lagstadgade tjänster inte får lämnas ogjorda för att täcka välfärdsområdets underskott.
Har redan skurit ner mycket, men det räcker inte
Det går inte heller att skära ner på personalen, säger välfärdsområdesstyrelsen, för det skulle innebära mer kostnader för köpta tjänster.
Om man stängde de egna enheterna inom tjänster för äldre skulle platserna inom köpta tjänster fyllas, vilket skulle medföra att en del av klienterna var tvungna att vänta på en plats för fortsatt vård på sjukhus.
– Myndigheterna har påpekat att bristen på platser för fortsatt vård redan nu är en allvarlig risk för patientsäkerheten, säger Niina Alho.
Egentliga Finlands välfärdsområde har de senaste åren skurit ner ordentligt på sina uppgifter, och man har uppnått sparmålen. Ändå räcker det inte till, utan det måste sparas ännu mer.
Lagen förutsätter att underskotten ska vara täckta innan utgången av 2026. Varha uppskattar att det behövs anpassningar på ungefär 195 miljoner euro nästa år för det. Om statsrådet godkänner den extra finansieringen, minskar behovet av anpassningar till cirka 45 miljoner euro.
Styrelsen vill göra anpassningar under tre år, så att ekonomin skulle vara i balans efter 2028. År 2027 skulle besparingarna vara 30 miljoner euro, och år 2028 22 miljoner euro.
”Vi har preciserat vår uppskattning. Vi kan tyvärr inte täcka hela underskottet inom den utsatta tiden så att vi kan trygga alla lagstadgade social-, hälso- och räddningstjänster utan tilläggsfinansiering. Med tilläggsfinansieringen kunde vi hålla anpassningsbehovet rimligt”, säger välfärdsområdesdirektör Tarmo Martikainen.