Start

I Tallinn blir gamla fabriksområden populära kvarter med stark identitet

Vi har träffat den danska arkitekten som ansvarar för förvandligen av industriområdet Krulli till ett levande kvarter med bostäder och kontor. Enligt henne är uppdraget unikt.

Arkitekten Nina Mathiesen står framför ett par informationstavlor vid en byggnad i en utomhusmiljö. Bakgrunden visar ett växande grönområde.
Arkitekten Nina Mathiesen visar runt i kvarteret Krulli. Hon är speciellt fascinerad av buskarna och träden och kallar äppelträden mycket inspirerande. Bild: Gustaf Antell / Yle

Kvarteret Krulli är ett övergivet industriområde i de bortre delarna av stadsdelen Kalamaja i Tallinn, på promenadavstånd från Gamla stan. Det tio hektar stora området började utvecklas 1899 av stålmagnaten Franz Krulli.

Under Sovjettiden var Krulli ett viktigt industri- och lagercentrum, men efter Estlands självständighet övergavs nästan alla tolv fabriksbyggnader. I dag domineras platsen av rostiga kranar, tegelväggar och vildvuxen natur.

En gren av ett blommande äppelträd sträcker sig ut framför en gammal industribyggnad. I bakgrunden syns en metallbro som förbinder byggnaderna.
Huvudgatan både i det gamla och det kommande Krulli. Alla gamla fabriksbyggnader ska bevaras, säger Mathiesen. Äppelträdet kommer däremot att få ge vika. Bild: Gustaf Antell

– Första gången vårt team kom hit blev vi tagna av områdets fantastiska arkitektur och de vilda träden och buskarna mellan husen. Miljön och atmosfären här inspirerar oss och det vill vi bevara, säger Nina Mathiesen.

Mathiesen är grundare av den danska arkitektbyrån Cobe, som har fått ansvar för omvandlingen av Krulli. För henne handlar projektet inte bara om byggnaderna, som förstås är viktiga, utan om platsens känsla.

Tallinn har kvar sina fabriker

I många västeuropeiska städer har gamla fabrikskvarter som Krulli antingen rivits eller byggts om till något helt annat. Spåren av gammal industri är borta. Men i Tallinn ligger flera industriområden fortfarande kvar, nästan orörda.

Under 1990-talet fanns varken pengar eller politisk vilja att riva byggnader i övergivna områden. Det har gett staden unika miljöer där historiens vingslag hörs i trädkronorna och fabrikhallarnas oljud ekar från tegelväggarna.

– Det här är något vi vill utveckla med varsam hand. För en internationellt aktiv arkitekturbyrå som Cobe, med verksamhet runt om i Europa är det här något väldigt ovanligt. I Danmark har liknande områden nästan helt försvunnit, säger Mathiesen.

På bilden en skylt där det står: "Ühiselt loodud linnaruum". Det är estniska och blir på svenska "Gemensamt skapat stadsrum".
En glimt av hur industriområdet kommer att utvecklas. Bild: Gustaf Antell / Yle
En övergiven byggnad med graffiti på väggarna och grönska som växer genom en dörröppning.
En del av de gamla byggnaderna har tappat sina tak. Bild: Gustaf Antell

Hon berömmer Tallinn för att staden utnyttjar de här möjligheterna på ett modigt och stilfullt sätt. Staden låter det gamla möta det nya, tillägger hon. Istället för att riva byggnaderna för att ge utrymme för helt nya stadsdelar väljer Tallinn att bevara.

Det slog mig verkligen när jag kom till Tallinn: Jag tycker att staden är väldigt modig och vågar göra saker som man kanske inte sett på så många andra platser

Nina Mathiesen, arkitekt

– Genom att utveckla de här industrimiljöerna skapar man unika stadsdelar där kulturarvet bevaras. Det är en lekfull och experimentell inställning till arkitektur. Tallinn är ett föredöme för andra städer som vill skapa identitet och trivsel.

Två personer promenerar längs en trädkantad gångväg nära en lekplats i området Telliskivi i Tallinn. Solen lyser genom lövverket.
Telliskivi hör till de första industriområdena som gjordes om till en trivsam miljö med butiker, museer och andra verksamheter. Bild: Gustaf Antell / Yle
En solig dag på en öppen plats i Telliskivi i Tallinn med gröna växter och människor som strosar runt.
På kvällarna finns här restauranger, barer och ett populärt nattliv. Bild: Gustaf Antell

Ett område som har identitet ger också dess invånare en möjlighet att plantera sina rötter där.

– Det räcker inte med vacker arkitektur och smarta lösningar om människor inte trivs. För oss är det allra viktigaste att skapa platser där folk vill bo, arbeta och umgås – där det finns liv på gatorna och en känsla av trygghet, säger Mathiesen.

Enligt modern stadsplanering handlar trivsel om att människor ska känna sig som hemma, men också kunna röra sig fritt och mötas i sin närmiljö.

– Det måste finnas mötesplatser för alla åldrar. Det är så vi bygger en levande stadsdel, betonar hon.

En tom industrilokal med högt i tak, synliga metallbjälkar och stora fönster. En stor krok i förgrunden. Det här är det största rummet i Krulli.
Den största industrihallen i Krulli. Hit kommer kontorslokaler, affärer och matställen. Det blir ett vardagsrum, enligt Nina Mathiesen. Bild: Gustaf Antell / Yle

Bostäder och mötesplatser ger kvartersliv

I det nya Krulli ska det finnas bostäder, kontor, förskola och nya offentliga rum. Redan i dag har utkanterna av området fått sina första kaféer och en indisk lunchrestaurang. I ett par mindre hallar finns konstnärsutrymmen och ett gindestilleri.

Bild av en gammal industriell byggnad i Krulli med betongväggar och rostiga metallstrukturer. På väggen syns graffiti.
Vissa strukturer i Krulli för tankarna tillbaka till Sovjetunionen. De kommer att avlägsnas, medan äldre element sparas. Enligt Mathiesen vill esterna inte bli påminda om kommunismen. Bild: Gustaf Antell / Yle

Enligt den nya detaljplanen kommer alla gamla fabriksbyggnader och kulturhistoriskt värdefulla objekt att bevaras. Förutom bostäder, arbetsplatser och butiker lämnas plats för grönområden, gågator och parkering.

Krullis webbplats finns skisser till hur området kommer att se ut i framtiden.

Tallinn är riktigt bra på att bevara några av de gamla strukturerna och sedan bygga ovanpå, inuti och bredvid dem

Nina Mathiesen, arkitekt

– Vi vill skapa en stadsdel där det gamla och det nya möts på ett naturligt sätt, utan att någondera dominerar. Vår plan är att bevara så mycket som möjligt av fabriksbyggnaderna och använda materialen på nya sätt.

Det här gäller också inomhus, trots att alla byggnader kommer att få helt nya funktioner. Utomhus blir grönområdena små, men mellan husen skapas mindre gröna ytor och platser för vardagliga möten.

Ett modernt växthus med glasväggar står mitt i grönskan, omgiven av träd och växter i det gamla industriområdet Põhjala i Tallinn..
En mötesplats i det gamla industriområdet Põhjala några kilometer från Krulli. I Põhjala har de första nya invånarna nyligen flyttat in och fler bostäder, kontor och mötesplatser byggs som bäst. Bild: Gustaf Antell

– Människor ska kunna umgås och känna sig trygga. Det blir en plats som lever hela dygnet och där identiteten från industriepoken lever vidare, säger Mathiesen.

De har ett lekfullt förhållningssätt till arkitektur här som är inspirerande för oss arkitekter när vi kommer till Tallinn

Nina Mathiesen, arkitekt

Krulli är inte det enda industriområdet i Tallinn som får nytt liv. De mest kända är de mest centralt belägna – Rotermann och Telliskivi. Där har gamla fabriker och lager förvandlats till bebodda stadsdelar med caféer, arbetsplatser, kultur och nattliv.

Erfarenheterna visar att det går att skapa attraktiva och levande miljöer utan att radera historien.

Men längre bort från Tallinns centrum, både nära Krulli och vidare mot Tallinns nordvästra hörn, finns också andra industriområden som just nu förvandlas. Põhjala, Paavli och Volta är alla redan delvis byggda – och delvis bebodda.

Det äldsta ligger strax söder om Tallinns centrum – Lutheri kvartal. Det var färdigt redan i början av 2010-talet, men utvidgas nu från ett kvarter till flera.

Kvarteret Krulli, som nyligen fick sin detaljplan godkänd, kommer inte att vara helt klart förrän om ungefär tio år. Det tar alltså tid innan det blir klart, men ändå är intresset för Krulli stort.

En gammal kran med rostfärgade inslag och en gul hytt hänger i en industribyggnad i Krulli som harslitna tegelväggar och metallkonstruktioner i taket.
Taket i samma byggnad i Krulli som visas ovan. De granna färgerna som användes i sovjetiska fabriker är något som har imponerat på Mathiesen. Bild: Gustaf Antell / Yle

Också inomhusmiljön är en del av det inkluderande konceptet

Mathiesen avslutar med att betona att inomhusmiljöerna lätt glöms bort när projekten blir stora. Vi står nu inne i den största och en av de historiskt mest betydande fabrikssalarna.

– När vi började arbeta med den här byggnaden gjorde vi ett så kallat materialbibliotek. Vi undersökte vilka strukturer som finns här, vilka betongpelare och stålbalkar som har bärkraft och kan användas i den framtida byggnaden.

Takstrukturen i en gammal industribyggnad med synliga balkar och stödkonstruktioner.
Takstrukturerna är redan nu en sömlös blandning av gammalt och nytt. Bild: Gustaf Antell

I just den här byggnaden kommer hela ytterväggen att bevaras och många av de andra materialen vi ser kommer att återanvändas här eller i någon annan byggnad.

– Dessutom kommer en del av strukturerna att användas som möbler eller för andra ändamål inomhus. Så rent konkret försöker vi återanvända så mycket som möjligt. Det är så vi för den särskilda stämningen här i dag vidare in i det nya som kommer.

Det säger Nina Mathiesen från den danska arkitekturbyrån Cobe som är huvudarkitekt för omvandlingen av kvarteret Krulli i Tallinn.