Det finns en riksomfattande telefonjour som ger råd till dem som överraskande blivit gravida. Vi ringer två testsamtal till jouren och får höra att abort ökar risken för depression och andra psykiska problem. Det här stämmer inte.
Tampereen NNKY, alltså Kristliga föreningen för unga kvinnor i Tammerfors eller Tammerfors KFUK, ligger bakom telefonjouren. Deras Itu-projekt har redan i 20 års tid erbjudit stödjande samtal för kvinnor som överväger abort.
År 2023 såg Kristdemokraterna till att riksdagen beviljade 40 000 euro i så kallade julklappspengar för ”krisgraviditeter”. Tammerfors KFUK var den enda som sökte Social- och hälsovårdsministeriets statsstöd för ändamålet.
Med julklappspengar menar man en öronmärkt summa som finansutskottets medlemmar får styra vidare. Nu i juli har ministeriet godkänt stödet.
Villkoret för statsstöd är respekt för de gravidas självbestämmanderätt. Man får inte försöka övertala någon att avstå från abort.
Men vår granskning visar att Itu-jourtelefonens rådgivare avråder från abort och överdriver risker för psykiska problem efter abort.
”Många ångrar sig efteråt”
Outi Papunen, ansvarig för Itu-projektet, svarar när vi ringer testsamtal till telefonjouren. Hon har varit anställd vid projektet sedan det startade för över 20 år sedan.
– De flesta kvinnor som kontaktar oss och har gjort abort ångrar sig efteråt, säger Papunen i samtalet.
Hon berättar att de här kvinnorna ständigt går och tänker på i vilken ålder barnet skulle vara om det hade fått leva.
Papunen vet inte om att de som ringer är Yle-journalister. Det får hon veta senare.
Våra medarbetare frågar om det finns hälsorisker med abort. Papunen svarar att riskerna främst är psykiska.
– Man går igenom en slags dödsupplevelse i sin egen kropp. Det för med sig en sorgeprocess, och därför ligger depression ofta nära till hands.
För den yngre kvinna som ringer föreslår Papunen alternativ till abort, som att föda barnet och ge det till adoption.
Till den 40-åriga kvinna som ringer talar hon om möjligheten att chansa på att det kan bli missfall.
– Missfall är ganska vanliga när man är i fyrtioårsåldern. På ett sätt innebär det att man inte själv behöver fatta beslutet. När man gör abort så fattar man själv beslutet om sitt barns liv, och det är något man får bearbeta sedan.
Stämmer inte att abort orsakar depression
Även på webbsidorna betonar Itu-projektet risken för psykiska problem och depression efter abort. Det är missvisande, säger Mika Gissler, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd och expert på abort.
– De som får depression efter abort så har vanligen haft det tidigare. Vi kan klart säga att abort inte orsakar psykiska besvär hos den gravida kvinnan.
Gissler nämner att det finns studier från Nya Zeeland som tyder på att det är tvärtom.
– De kvinnor som har haft en oönskad graviditet och sedan gör en abort har mindre psykiska problem jämfört med dem som föder ett oönskat barn.
Abortmotståndare talar ofta om stressyndrom efter abort.
Även Itu-projektets webbsidor nämner risken för trauma efter abort. Outi Papunen talar om posttraumatiskt stressyndrom, det vill säga ångestsymptom som följer på en traumatisk upplevelse.
– Något sådant följer inte på abort, post-abort-syndromet är en påhittad diagnos, säger Gissler.
Ministeriet reagerar
Det är social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso (Sannf) som har fattat beslut om statsstödet till KFUK i Tammerfors. Hon är på semester, och avdelningschef Anna Cantell-Forsbom kommenterar i hennes ställe.
– Stödpengarna är ju riksdagens julklappspengar. Vi här på ministeriet fick bara verkställa besluten som politikerna har fattat.
Vi berättar för Cantell att telefonjouren har betonat risker för depression efter abort.
Låter det korrekt och sakligt?
– Nej, det gör det absolut inte. Vi på ministeriet måste ta ett samtal med projektet för att reda ut det här.
Om de avråder från abort, hur ser du på det?
– Det stod inget sådant i projektplanen. Vi godkänner det absolut inte.
Och om de hävdar att kvinnor får depression efter abort?
– Det borde korrigeras, anser jag. Det är självklart att den som gör abort kan behöva stöd efteråt. Men det finns inga forskningsresultat om större risk för psykiska problem.
Behålla barnet ”enda alternativet”
”Livet börjar redan vid befruktningen och människan är redan i sin mammas mage en unik helhet”, står det på Itu-projektets hemsida.
Vi hittar ett dokument med instruktioner till Itu-jourtelefonens rådgivare på projektets webbsida från 2015.
Under rubriken ”Att behålla barnet” finns texten ”Hjälp kunden att tänka att det här är det enda alternativet, det hjälper henne att identifiera sina känslor”.
– Något sådant får man absolut inte göra. Det får inte vara någon påtryckning, säger Anna Cantell-Forsbom.
Vi ber Outi Papunen vid Itu-projektet kommentera. Hon säger att dokumentet är en kvarleva från den tiden när man tog inspiration från brittiska Care Confidential, som erbjöd kristen abortrådgivning på 2010-talet.
– Idén är att kvinnan har lättare att se andra alternativ om hon själv i tankarna utesluter möjligheten att göra abort. Men vi använder inte längre det här materialet, säger Papunen.
Brittisk förebild spred desinformation
På Itu-projektets webbsidor får vi veta att verksamheten byggdes upp enligt förebild från Care Confidential. Den organisationen såg abort som ondskefullt och en synd.
År 2014 kom en rapport om att Care Confidential spred desinformation i samband med abortrådgivning. Organisationens rådgivare hade bland annat hävdat att abort leder till infertilitet, svåra psykiska problem eller cancer. Inget av det här stämmer.
Itu-projektet har stödgrupper för kvinnor som har genomgått abort. De har en stark religiös profil som bygger på den brittiska förlagan.
– Men det går att vara med utan religiöst innehåll. Vi har haft icke-troende och muslimer med i grupperna, säger Papunen.
Papunen har talat om abort som ”ondska”
Itu-projektet har fått beröm av abortmotståndare och Outi Papunen har varit gäst i många religiösa tv-program.
I en intervju för kristna TV7 från år 2013 sa Outi Papunen att kvinnor som genomgår abort måste ”möta sin egen ondska” och be (Gud) om förlåtelse.
– Har jag sagt så? undrar Outi Papunen när vi ringer henne i juli 2025.
Hon tillägger att programmet är gjort i en kristen kontext och att varje kristen människa måste möta sina brister, sin synd, skuld och ondska.
– Men en abort gör inte en människa ond.
Papunens brittiska vän Jenny Baines som tidigare verkade inom Care Confidential har också gästat kristna tv-sändningar i Finland och kritiserat aborter. Samma Baines har varit med och utbildat abortrådgivare i Finland åtminstone 2018.
”Vill föra fram alternativ till abort”
Både i testsamtalen och på Itu-projektets webbsidor handlar det mycket om depression, trauma och andra psykiska besvär efter abort.
Outi Papunen, vad grundar ni er på här?
– Vi grundar oss i första hand på samtalen med över tusen kvinnor som har gjort abort, som vi har gett råd till under åren som gått sedan starten 2004. De flesta är sorgsna, upprivna eller ångestfyllda efter upplevelserna.
Hur förhåller du dig själv till abort?
– Jag vill föra fram alternativ till abort, eftersom många av dem vi har fört stödsamtal med efteråt tänker att de fattade ett förhastat beslut.
Ministeriet kräver som villkor för statsstödet att ni respekterar de gravidas självbestämmanderätt.
– Med hjälp av statsstödet ska KFUK i Tammerfors anställa en hälsovårdare för rådgivning. Det projektet är helt separat från Itu-projektets telefonjour, som erbjuder kamratstöd.
Papunen säger att det nya projektet kommer att följa villkoren för statsstöd och de etiska reglerna inom hälsovården.
– Vi respekterar även dem som väljer att göra abort.
Artikeln rättades 22.7.2025 klockan 13.21. Tidigare stod det i artikeln att även riksdagen krävde att projektet ska respektera de gravidas självbestämmanderätt och inte försöka övertala dem att avstå från abort. Det här var ministeriets krav, men inte riksdagens. Några riksdagsledamöter från De Gröna och Vänsterförbundet föreslog klämmar med sådana krav när julklappspengarna beviljades i december 2023, men de godkändes inte.