Gunvor Kronman har i närmare tjugo år haft nära band till Palestina. Det började med ett ordförandeuppdrag för Finlands utvecklingspolitiska delegation. I dag har hon ett hem i Jerusalem, tillsammans med sin palestinska man.
Kronman är bekant som vd för Hanaholmens kulturcentrum, men hon är också bland annat styrelsemedlem för Augusta Victoria-sjukhuset i Jerusalem, ett av de största och viktigaste sjukhusen för palestinier. Hon har besökt Palestina tre gånger i år och beskriver en vardag som blivit allt svårare.
– Det är svårt att hitta ord för den katastrof som vi ser utspelas i Gaza. Men det som kanske fått mindre uppmärksamhet är att situationen både i östra Jerusalem och på Västbanken också kraftigt försämrats, säger Kronman.
Vardag under ständig kontroll och ökat våld
I norra Västbanken ser Gunvor Kronman en utveckling som påminner om Gaza.
– Den nuvarande israeliska regeringen har extrema element. Det gäller speciellt de ministrar som ansvarar för Västbanken och de palestinska områdena. De är själva bosättare och man har gett övriga bosättare fria händer att agera som de vill.
– Det godtyckliga våldet har ökat väldigt mycket. När kriget började delade den israeliska regeringen ut många vapen till bosättarna. Följden blev att det nu finns många som agerar som självutnämnda väktare.
Bostadsområden, vattenledningar och elsystem förstörs. Vägarna till sjukhus och hälsovårdsinrättningar förstörs och ambulanser kommer inte fram. Israeler kontrollerar ingångarna till sjukhus och nekar människor vård.
Det är inte alltid klart om det är den israeliska militären eller beväpnade bosättare som står bakom vägspärrarna och de nattliga räderna
Gunvor Kronman
Kronman berättar att byar och städer på Västbanken i dag dessutom är omgärdade med stängsel, på samma sätt som Gaza. Det finns nu dessutom närmare 1 000 checkpoints eller vägspärrar på Västbanken, där id-papper kontrolleras. Man vet aldrig när checkpoints och portar är öppna eller stängda, eller vad som ska hända.
Hon säger också att det inte heller alltid är klart om det är den israeliska militären eller beväpnade bosättare som står bakom vägspärrarna och de nattliga räder som också förekommer mot palestinska hem.
Svårt att förstå geografiska litenheten om man inte besökt Mellanöstern
Gunvor Kronman konstaterar att det är väldigt svårt att förklara hur litet Mellanöstern är för människor som inte besökt det. Hon säger att när vädret är klart kan man stå på ett berg i Israel, Libanon, Syrien eller Palestina och se de andra länderna.
Kampen om utrymmet är hård. Den israeliska bosättningspolitiken har pågått länge, men Gunvor Kronman beskriver den eskalering som pågår.
– Bosättningsstrategin är inget nytt, men nu har det accelererat till en helt ny nivå. Bara i veckan annonserade den israeliska regeringen att man legaliserar 22 nya bosättningar. Det här är sannolikt en reaktion inför det internationella möte som ska hållas i New York om en tvåstatslösning.
Västbanken är indelad i tre olika zoner, där palestinierna kontrollerar en tredjedel. Även denna del är i dag ungefär som en schweizerost, på grund av de många israeliska bosättningarna och avspärrningarna. Det gör det ofta omöjligt att ta sig från en by till en annan.
Mellan byarna finns israeliska bosättningar och områden som palestinier inte har tillträde till.
– Det är inte bara områdena som israelerna ockuperar som orsakar problem, utan de etablerar också egna vägar som ofta skär av palestiniernas vägar. En bonde kan ha sin åker 100 meter bort utan att kunna ta sig dit. Då förlorar han sin inkomst. Jag har inte sett någonting liknande någon annanstans i världen.
Sorg men också sammanhållning och tro på utbildning
I dag är sorg den förhärskande känslan bland palestinier.
– Det finns ingen som inte har berörts personligen av det som händer. Alla har familjemedlemmar, kollegor, vänner eller affärspartner som drabbats.
Men Gunvor Kronman lyfter också fram den sociala sammanhållningen.
– Sammanhållningen och familjernas styrka är en motvikt. Nu firar palestinierna den muslimska högtiden Eid. På grund av kriget blir firandet annorlunda, men trots det samlas familjerna och äter tillsammans. Det här sociala kittet är otroligt starkt i den palestinska kulturen.
Palestinierna är resilienta eftersom de levt länge under ockupation. Palestinierna insisterar på att fortsätta jobba, studera och undervisa trots svårigheterna.
På Västbanken har många inte möjlighet att ta sig till och från jobbet på grund av vägspärrar. Då kan arbetsgivaren göra som Gunvor Kronmans släktingar som ordnat med madrasser åt arbetarna på familjens fabrik, så att de kan övernatta där.
– När det gäller undervisningen finns det många lärare på Västbanken som efter att ha jobbat en hel dag i skolan försöker få kontakt via mobiltelefon med barn i Gaza, för att fortsätta arbetsdagen genom att undervisa dem på distans.
Hamas då?
Det finns ett militant Hamas, ett politiskt Hamas och Hamas-sympatisörer. Gunvor Kronman konstaterar att det militanta Hamas är en terroriströrelse, djupt avskydd av många palestinier.
Kronman säger att om man ordnade en omröstning i Gaza i dag skulle stödet för Hamas vara väldigt litet. En ny opinionsundersökning visar också att stödet för Hamas i Gaza är lågt. Samtidigt göder våldet extremism.
Hamas är en terroriströrelse, djupt avskydd av många palestinier
– Urskillningslöst dödande föder aggression och desperation, särskilt hos unga som inte ser någon framtid. Det gäller både utanför och inom Gaza, och det gäller både den palestinska och den israeliska sidan.
– Det är inte rocket science att förstå att det är så det går när människor inte har några möjligheter och inget framtidsperspektiv.
No Other Land
Humanitära principer urholkas allt mer
Gunvor Kronman ser hela det humanitära system som byggdes upp efter andra världskriget eroderas, dag för dag, på grund av det som pågår i Gaza.
– Hur ska vi efter det här kunna upprätthålla internationell rätt, humanitära principer och rättsstatsprinciper? Det viktigaste just nu är att få ett slut på dödandet – och att släppa in humanitär hjälp.
Därefter anser hon att även Finland bör erkänna Palestina, precis som över 140 andra länder i världen har gjort.
– Det löser inte allt, men det är en stark politisk signal. Sedan måste bosättningarna stoppas, så att det i praktiken blir möjligt att skapa ett eget samhälle för de cirka 5,5 miljoner palestinier som lever i området.
Ser då Gunvor Kronman någon lösning på situationen? Hon säger att hon måste tro, och avslutar med att citera president Martti Ahtisaari:
– Det som människor har skapat kan människor också avsluta.